Det kallas riskforskning och alla på konferensen intresserar sig för hur nanopartiklar, som används i allt fler produkter, kan påverka oss.

– Vi vet mer idag, men fortfarande för lite. Jag är inte orolig, men man bör ha en försiktighetsprincip, säger Knut Deppert, professor i nanoteknik vid Lunds universitet.

Om du klyver ett hårstrå 50 000 gånger, ja då har du storleken på nanopartiklar. Vissa är helt ofarliga, andra nyutvecklade material vet vi väldigt lite om.

– Vi vet faktiskt inte hur exponerade vi är för dessa partiklar och hur de tas upp i kroppen eller miljön, säger Christina Isaxon som forskar på luftföroreningar vid Lunds universitet.

Startskott för ökat samarbete

Mikroplaster, silverpartiklar i kläder, solkrämer. Ja, oron för nanopartiklar har funnits länge. Dagens konferens kan ses som ett startskott för ett utökat samarbete mellan de som utvecklar nya nanomaterial och de som forskar på riskerna.

– Det finns stora kunskapsluckor när det gäller avfallshantering av produkter som innehåller nanopartiklar. Vi skulle behöva veta vilka som medför risker för vår personal eller miljön för att kunna anpassa vår hantering, säger Mikael Quednau, kemist på Sysav.

Nanotekniken är det nya heta och används även produkter du kanske inte hade trott.

– När man sprutar titanoxidnanopartiklar på cornflakes för att de ska behålla sin krispighet, ja då tycker jag att det är onödigt. Nanoteknik ska användas om det ger ett mervärde, tycker professor Knut Deppert.

Så hur orolig ska man vara som konsument då?

– Du ska inte behöva vara särskilt orolig, riskerna ska ha bedömts innan en produkt kommer ut på marknaden. Dessutom är andelen partiklar som frigörs om du till exempel sågar i ett material minimala, säger forskaren Christina Isaxon.