Tekniken bakom kallas molekylär självigenkänning. Forskarna har tillsammans med kolleger från Vilnius universitet tagit reda på hur molekyler fäster i varandra för att bilda stora strukturer med hjälp av svaga kemiska bindningar.

Studien har gått ut på att ta reda på hur små molekyler man kan ha som ändå innehåller tillräckligt mycket information för att kunna bygga ihop sig till en större struktur.

– Det tog 20 år innan vi hittade designen av den här molekylen som ledde till molekylära nanorör, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Kan transportera medicin

För att nå målet har man använt många små vätebindningar som sätter ihop sig på ett förprogrammerat sätt. Enligt universitetet kan resultaten bidra till utveckling av transportkanaler för mediciner genom cellmembran.

Rörets diameter och hur dess yta är beskaffad gör att substanser som reglerar nervsignaler i människokroppen kan transporteras där. Ett exemel på en sådan är acetylkolin.

Krävs mer forskning

– Personer med Alzheimers sjukdom lider brist på just acetylkolin, och förhoppningsvis skulle man på detta sätt i framtiden kunna minska effekten av sjukdomen, säger Kenneth Wärnmark.

Men innan forskarna vet om det fungerar så återstår mycket forskning och kliniska studier.