Neuroförbundets ordförande i Malmö, Kristján Gislason, varnar för en falsk känsla av säkerhet. Foto: TT

Neuroförbundet dömer ut larmet på Hansa

Publicerad

Neuroförbundet i Malmö dömer ut larmfunktionen på Hansas handikapptoalett, där en kvinna hittades död för en vecka sedan. Förbundet kräver dessutom ett krismöte med regeringen. ”Det får vara nog nu”, säger Lide Lidbäck, riksordförande.

En kvinna i 55-årsåldern hittades död på en handikapptoalett på varuhuset Hansa i Malmö för en vecka sedan. Kvinnan var i Malmö för att delta i en konferens om nervsjukdomen MS.

Kristjan Gislason, ordförande för Neuroförbundet i Malmö, var arrangör av konferensen där kvinnan deltog. Han är starkt kritisk till larmet på Hansas handikapptoalett.

– Larmet har jag provat så sent som i går, säger han till SVT Nyheter Skåne.

Han är med i en tillgänglighetsgrupp som åker omkring och ser över bland annat utformningen av handikapptoaletter och annan tillgänglighet.

– Det är en dosa i väggen, men den är dold bakom något som ser ut som en tvättkorg, säger han.

Inte kopplat vidare

Enligt honom är larmet bristfälligt.

– Det ska finnas sladdar med knappar på stödhandtagen på toaletten, men det fanns det inte, säger Kristjan Gislason.

Och om man ändå lyckas trycka på larmet är det oklart om det uppmärksammas av någon.

– Det hörs en svag signal inne i toalettutrymmet och tänds en lampa ovanför dörren, men det är inte kopplat någonstans.

”Fruktansvärt”

Han jämför med andra publika lokaler i Malmö.

– På Malmö Live är det kopplat till receptionen och på Triangeln är det kopplat till väktarna. De kommer direkt, säger Kristjan Gislason, ordförande för Neuroförbundet i Malmö

Om händelsen i stort säger han:

– Det är fruktansvärt. Det är sådana saker som är så lätta att ordna. Hela Hansa-kompaniet byggs ju om. Man frågar sig varför det inte finns en riktig handikapptoalett, säger Kristjan Gislason.

Stundande ombyggnad

Handikapptoaletten på Hansa Citygalleria är byggd i början 1990-talet, berättar Jens Halvarsson, utvecklingsansvarig för gallerian, för TT.

– Det är ett traditionellt larm, som sitter i många liknande anläggningar, säger Halvarsson till TT.

Han understryker att den rättsmedicinska undersökningen inte är klar och att det är omöjligt att veta vad som hände kvinnan.

Gallerian står inför en ombyggnad och den nya handikapptoaletten kommer att vara utrustad med ett larm som går direkt till väktare.

Kräver möte

Neuroförbundet har reagerat starkt efter händelsen. Lise Lidbäck, riksordförande, säger att förbundet har krävt ett möte med regeringen och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Kvinnan nekades förra året utökad assistans från Försäkringskassan. Lise Lidbäck säger att de hårdare kraven för assistansersättning skapat en ohållbar situation.

– Vi har påtalat i flera år att neddragningarna av assistans har fått för stora konsekvenser. Nu har vi nått den bortre gränsen för vad som är mänskligt. Vi har allt för många exempel. Vi måste ha en dialog om hur den här situationen ska lösas, säger Lise Lidbäck.

Hon deltog själv i konferensen i Malmö. Hon träffade kvinnan som hastighast och bytte några ord.

– Jag känner henne inte personligen, men hon var medlem på förbundet. Hon kom till konferensen, trots att hon inte fick assistans. Hon trodde att hon skulle ha möjlighet att klara det på egen hand, säger Lise Lidbäck.

SVT Nyheter Skåne har sökt Åsa Regnér och representanter för gallerian.

Fakta: Handikapptoaletter

Visa

Det finns inget krav på toaletter i publika lokaler, men om det finns toaletter i lokalen ska minst en vara ”tillgänglig och användbar” (handikappanpassad).

En sådan toalett bör vara minst 2,2 gånger 2,2 meter.

Inredning och utrustning bör vara lämpligt utformad och placerad.

Toaletten bör ha kontrastmarkeringar.

Toaletten bör vara utrustad med säkerhetslarm.

Källa: Boverkets byggregler

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer