”Östen med rösten” blir bok

Publicerad

Lagom till jul kommer boken om skånemusikern, sångaren och artisten Östen Warnerbring (1934-2006). Det är förre Kvällsposten journalisten Christer Borg som under många år följde Östen, som nu sammanställt boken.

Christer, som arbetade på nöjesavdelningen, träffade ofta Östen under sina uppdrag för KvP och fick en fin kontakt som utvecklades till god vänskap. Men det var först när han insåg att det bland kvarlåtenskapen efter Östen fanns ett digert arkiv som uppslaget till boken föddes. SVT Nyheter Skåne fick ett samtal med Christer Borg om hans bok.

Varför valde du att skriva en bok om Östen Warnerbring?

– Idéen föddes i samband med en utställning om Östen på Johannamuseet i Skurup för drygt fyra år sedan. Där fick jag syn på två flyttkartonger fyllda med klippböcker och tidningsklipp, som Östen själv hade samlat på sig och som utställarna fått låna av hans familj.

För ett och ett halvt år sedan tog jag kontakt med Östens första fru, Anita, och dotter, Lena-Maria. Jag körde upp till Helsingborg, intervjuade dem och fick ta med mig de båda flyttkartongerna hem. Med utgångspunkt från denna fantastiska klippsamling har jag sedan intervjuat ett trettiotal vänner och kollegor till Östen och skrivit den här boken.

Show och spex

Jag har också varit ute och kåserat flitigt om Östen och märkt med vilken kärlek och värme folk tar emot hans gamla skivinspelningar. Min förhoppning är att boken ska medverka till ett ökat intresse för Östen Warnerbring och hans musik.

Vad betydde han för svenskt musikliv?

– Mycket. Inte minst för de svenska folkparkerna och den svenska krogshowen. Två scener, som inte har samma betydelse längre men som var väldigt viktiga under Östens storhetstid som artist.

Från mitten av sextiotalet och tio år framöver var Östen varje sommarsäsong en av de mest bokade artisterna i folkparkerna och bidrog mycket till att förnya de så kallade parkshowerna. Och som krogunderhållare gjorde han sina främsta avtryck på gamla Hamburger Börs i Stockholm, där han genomförde mer än 200 föreställningarna innan den klassiska krogen gick i graven 1970, och på Kronprinsen i Malmö, där han framträdde i ett tiotal uppmärksammade produktioner.

Han var inte bara musiker?

– Jag brukar framhålla att rösten var hans vassaste vapen, men att han var också en duktig musikant med klarinett och saxofon som huvudinstrument. Östen höll hårt på att han var musikant, och inte musiker.

Dessutom skrev han begåvade texter, komponerade skön musik, kunde showa och spexa. En äkta entertainer som man säger i USA och England. Eller Anton Tajner, som Östen förskånskade begreppet.

Han hade även ett journalistiskt förflutet, på Skånska Dagbladet på femtiotalet. Det gjorde att han hade ett känsligt väderorn för vad vi unga, nyhetsraggande nöjesjournalister behövde.

Nära Malmö doftade

Han lämnade aldrig sina skånska rötter?

– Jodå, men knappast frivilligt. I början av hans karriär tvingades alla skånska artister att sjunga på rikssvenska. Det var först när han fick möjlighet att tolka Edvard Persson på en LP-skiva, som han tilläts att sjunga på skånska. Dock bara på hälften av de tolv spåren.

Har du någon bra anekdot ur hans karriär?

– Vid ett tillfälle ställde folkparken i Tranås till med en tävling, där man skulle kora ”Smålands Östen Warnerbring”. Alla tävlande skulle sjunga ”Glöm ej bort det finns rosor”.

Östen ställde själv upp i tävlingen, maskerade sig lätt genom att kamma mittbena och ta av sig glasögonen. Han kom på tredje plats.

Nämn dina fem favoritlåtar med Östen!

– Svårt att välja, men ”Kivikspolka”, ”Det var en lördagsafton”, ”Glöm ej bort det finns rosor”, ”När Malmö doftade” och ”Om himlen och Österlen” är väldigt bra avslutar Christer Borg och ställer tillbaka skivorna i sin digra LP-samling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer