När RUT-avdraget infördes 2007 blev det fler familjer som började anlita barnflickor och au pairer. En tidigare delvis svart marknad skulle göras vit.

– Vi kan se att ett stort antal barnpassningsföretag etablerats, samtidigt som en marknad för au pairer vuxit fram sedan RUT infördes 2007. Vi vet att de här företagen växer. Det uppger de själva, säger Sara Eldén, forskare och lärare i sociologi vid Lunds universitet.

Gör vardagen mindre stressig

Tillsammans med sin kollega Terese Anving har hon skrivit en bok som heter ”Nanny families”. Den bygger på intervjuer med 26 barnflickor och au pairer, 28 föräldrar och 19 barn.

– De som svarat säger att det blir ett sätt att göra vardagen mindre stressig, säger Terese Anving.

Föräldrarna säger också att deras relation blivit mer jämställd.

– Man har insett att det är svårt att få vardagen att gå ihop och att dela lika mellan män och kvinnor. Och då blir det här ett sätt att få någon annan att gå in, säger Sara Eldén.

Inte för alla

De som deltar i studien tillhör en välbärgad medelklass. Den ensamme föräldern har i allmänhet inte råd med en privat barnflicka, nanny eller au pair.

– Hon skulle vilja ha en mindre stressig vardag men det är ingen realistisk möjlighet att köpa denna typ av tjänster, säger Terese Anving.

Barnen som upplevt att ha en barnflicka eller au pair, som oftast byts ut varje år eller halvår, får i studien också berätta vad de tycker om det. Även barnflickorna berättar vad som förväntas av dem och vilka arbetsuppgifter de har. Oftast ska de fungera som någon form av projektledare i familjen.

– Deras arbete är mer komplext än vad man kan tro, säger Sara Eldén.