Se bilderna från det kaotiska nyårsfirandet i Malmö 2016

Uppdaterad
Publicerad

En film från nyårsfirandet på Möllevångstorget i Malmö får många att reagera:

Raketer skjuts mot människor, hus och bilar. Men situationen i Malmö är långt ifrån unik – runt om i landet har det kommit in larm om fyrverkeriattacker.

Att rakter skjuts mot människor, hus och bilar har på Möllevångstorget i Malmö blivit en tradition de senaste åren, berättar Mathias Nilsson, polisens insatschef för nyårskommenderingen i Malmö.

– Det skjuts mer längs med marken än uppåt, så att säga.

Hur tacklar polisen det?

– Det är svårt just vid tolvslaget för oss att agera. Det är oerhört mycket folk, det smälls oerhört mycket. Vi själva blir också måltavlor med våra bilar och uniformer, säger Mathias Nilsson.

Polisen hade gott om resurser under nyårsnatten, men ingen greps för framkallande av fara för annan. Mathias Nilsson har svårt att se att en ännu större polisinsats skulle hjälpa i det läget, men konstaterar att han hört många Malmöbor säga att raketskjutandet borde förbjudas helt och hållet.

Ökänt firande

Jash Doweyko-Jurkowski, som gjort den film från torget som nu sprids i sociala medier, beskriver händelsen och det traditionella nyårsfirandet som sker på Möllevångstorget varje år.

– Nyårsfirandet har blivit ökänt för just det kaotiska och att folk skjuter fyrverkerier hej vilt. Folk är beredda mer eller mindre på vad som ska ske. Det var stundtals panikartat men överlag en god stämning, säger han.

De flesta skjuter upp mot skyn, men sedan finns det vissa individer som skjuter in mot folkmassan. I filmen syns hur en kvinna får in fyrverkerisplitter innanför sina skor. Hon bränner sig på foten och trillar omkull.

Uppfostringsfråga

Sammanlagt filmade Jash Doweyko-Jurkowski runt en och en halvtimme av nyårsfirande och redigerade sedan ihop de mest dramatiska bilderna.

Han är också besviken på hur klippen använts för att sprida hat.

– Man hävdar att det har med ursprung att göra, men det här handlar om personligt ansvar.

Jash Doweyko-Jurkowski tror att det är en fråga om uppfostran.

– Jag blev uppfostrad att respektera mina medmänniskor och allt som har en stubin. Vi lärde oss väldigt tidigt att man inte beter sig hur som helst. Ögon, ansikte, händer är väldigt utsatta.

”Ett självskadebeteeende”

Enligt Emma Cronberg, polisernas nationella huvudskyddsombud, är händelsen från Möllevångstorget långt ifrån unikt. Hon beskriver det som en otäck utveckling, för några år sedan förekom det inte alls.

– Det är fruktansvärt. Det handlar om mycket mer än att skjuta på en polis. Det är ett symbolvärde och jag är oroad över varför man gör såhär mot samhället. När vi brukar våld mot polis, mot räddningstjänst, mot medborgare då brukar vi våld mot oss själva. Jag ser det som det självskadebeteende som pågår nu.

Roten till problemet

Framför allt handlar det om vissa områden i storstäderna och enligt polisen rör det sig om samma beteende som vid stenkastning och bilbränder. På flera håll efterfrågas nu strängare lagstiftning. Polisförbundet välkomnar en översyn av lagstiftningen, men Emma Cronberg tror inte att en begränsning eller förbud av försäljningen skulle vara tillräckligt.

– Det är ett symtom på ett samhälle som inte mår bra. Det måste angripas på flera olika sätt och man måste gå till roten varför det uppstår. Under vissa perioder har vi stenkastning, under andra bilbränder. Det handlar om en oro och en rastlöshet i samhället.

Inte unikt

Raketfirandet i Malmö är inte unikt. Enbart i region väst kom ett femtiotal rapporter från polisen om händelser där ungdomar har skjutit raketer mot polis och räddningstjänst under utryckning, mot bostäder och kollektivtrafik.

Bland annat tände ett ungdomsgäng fyrverkerier ombord på en buss i Göteborg och i Borås blev en fyraårig flicka beskjuten av fyrverkerier.

I Gävle fick polisen flera larm om allvarliga händelser med fyrverkerier under nyårshelgen. Bland annat avfyrades en raket i en butik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.