Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Säkrare att bedöma ålder med magnetkamera

Uppdaterad
Publicerad

Magnetkamera kan minska risken för att felbedöma barns ålder jämfört med traditionell röntgen. Det visar Socialstyrelsens granskning av vetenskapliga studier om medicinsk åldersbedömning.

Daniel (tidigare Rahmat) Moradi i Malmö är en av de unga människor som fått sin ålder justerad när han kom till Sverige. Vid ett inledande möte med Migrationsverket bedömdes hans ålder först till 23 år, i stället för den ålder han själv uppgav – 16 år.

Under sina fjorton månader i Sverige har Daniel därför blivit utan både skolgång och god man.

– Jag hade det väldigt jobbigt under min första tid här. Alla andra kunde börja skolan, men jag har fått plugga själv hemma, säger Daniel Moradi.

Hoppas få rätt om sin ålder

När SVT Nyheter Skåne träffade Daniel Moradi i februari, väntade han då på att en medicinsk åldersbedömning från Ungern skulle översättas. I den fastställdes att han var minderårig.

Inom kort kommer han nu få besked om den åldersbedömningen har bäring även i Sverige.

– Jag vill verkligen visa Migrationsverket att jag är 17 år i dag. Jag är säker på att jag är det, säger Daniel Moradi.

För honom står hoppet till denna åldersbedömning, samt utlåtanden från personer i hans närhet. Men för andra unga människor som kommer till Sverige framöver kan situationen bli annorlunda.

Magnetkamera ökar precisionen

Regeringen har nämligen efterlyst att fler medicinska åldersbedömningar ska genomföras, och på onsdagen presenterade Socialstyrelsen en ny översikt för vilka metoder som kan komma att användas.

Undersökningar med magnetkamera sägs kunna öka precisionen jämfört med tidigare använda röntgenmetoder.

– Det vi hittills sett är att undersökning av knäled med magnetkamera är bäst lämpad att hitta barn. Om man kompletterar med avbildningar av fler tillväxtzoner bör möjligheten öka att närmare ringa in 18-årsgränsen, säger Carl-Erik Flodmark, projektledare på Socialstyrelsen.

Han lyfter också fram att felprocenten kommer att minska.

– Magnetkamera ger mycket skarpa bilder och de är jämförbara med varandra. Framför allt av knäleden, som är lättare att bedöma än bilder av tänderna. Knäleden mognar ungefär vid 24 års ålder. Fotled mognar något tidigare.

– Om vi lägger ihop dessa bedömningar hamnar vi ganska rätt. Felmarginalen blir 3 procent för pojkar och 7 procent för flickor, vilket är betydligt bättre än dagens metoder, säger Carl-Erik Flodmark.

Föreslår pilotstudie

Resultaten är enligt Socialstyrelsen så pass positiva att ett ordnat införande kan övervägas.

– Vi föreslår en pilotstudie med ett par tusen individer där vi kontrollerar knä- och fotled. En sådan skulle innefatta en mindre magnetkamera som sätts runt leden. Undersökningarna skulle kunna genomföras utanför sjukvården, kanske med hjälp av Rättsmedicinalverket, även om det kommer att behövas en medicinsk bedömning, säger Carl-Erik Flodmark.

Pilotstudien väntas vara klar först i början av nästa år, och hur frågan om åldersbedömningar ska hanteras i väntan på den, är oklart. Migrationsverket har redan nu ett behov av att kunna genomföra åldersbedömningar – men barnläkarna tänker invänta pilotstudiens resultat.

Läkarna vill avvakta

– Jag tror att läkare kommer att ha svårt att vilja använda en metod som saknar evidens. Vi är skolade till att vi inte ska kvacka och hitta på utan vi vill veta vad vi håller på med. Därför kommer vi att avvakta det här arbetet, säger Anders Hjern, professor vid Karolinska institutet och medlem av Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn.

Granskningen är väl genomförd och ger hopp om nya bättre metoder att genomföra åldersbestämningar, anser Svenska barnläkarföreningen.

– Socialstyrelsen ger oss rätt i den kritik vi tidigare framfört mot användningen av röntgenmetoder av handled och tänder när det gäller att bedöma ålder kring 18-årsgränsen. Man presenterar magnetröntgen av knäled som en bättre metod och det finns ingen anledning att ifrågasätta det. Däremot är underlaget ännu så länge bristfälligt och det är därför helt nödvändigt med en pilotstudie, säger Anders Hjern.

Än så länge bara studier på rika

En svaghet är att de studier som hittills genomförts, enbart omfattar människor från höginkomstländer.

– Och de flyktingar som kommer till oss har ju en helt annan bakgrund och vi vet inte hur det påverkar skelettmognaden. Det är en viktig fråga att belysa i pilotstudien, säger Anders Hjern.

Samtidigt visar en genomgång av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att icke-radiologiska metoder saknar vetenskapligt stöd – med andra ord metoder som bygger på undersökningar av den utvecklingsmässiga, fysiska och psykosociala mognaden.

SBU hade problem att hitta relevanta studier om icke-radiologiska studier som höll tillräckligt vetenskaplig kvalitet. Myndigheten gick igenom tusentals studiesammanfattningar, men hittade inte en enda som höll måttet.

– Det var mycket skrik för lite ull, säger Jan Liliemark, avdelningschef på SBU.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer