I höst minskar ätstörningscentrum i Lund antalet slutenvårdsplatser från 13 till åtta, något som kommer att få katastrofala följder hävdar anhöriga.

Det är när hela vuxenpsykiatrin på S:t Larsområdet i Lund flyttar till sina nya lokaler i gamla regionhuset, som det inte längre kommer att finnas plats för fler än åtta patienter åt gången på ätsörningscentrums slutenvårdsavdelning. Resten hänvisas till öppenvård och dagverksamhet.

Fungerar inte

Men dagverksamhet fungerar inte för de svårast sjuka eftersom det ofta är på kvällen, natten eller tidig på morgon som ångesten och kompensationsbeteendet kommer, säger Katarina Skalare i anhöriggruppen vid Ätstörningsenheten i Lund.

– Har du en svår ätstörning så kan det vara svårt att bryta det mönstret genom att gå på dagvård. Du behöver kontinuerlig tillsyn, någon som finns där, som sitter med dig vid dina måltider och som kan hantera din ångest som ofta kommer på kvällen, natten eller fram på småtimmarna, berättar Katarina Skalare.

– Tyvärr är det så, fortsätter hon, att många som lider av en ätstörning kompenserar. När man väl har ätit någonting och ångesten kommer så kompenserar man kanske genom att kräkas eller träna eller något annat, och om du då inte har de här patienterna under uppsyn hela tiden så går det inte att bryta det mönstret.

Färre än Stockholm

Enligt chefsöverläkaren på Ätstörningscentrum Hans Briggmar, har Stockholm 34 slutenvårdsplatser på 1,8 miljoner invånare. Men i Skåne blir det alltså bara åtta platser till hösten på 1,2 miljoner invånare, trots att belastningen på avdelningen redan i dag är hård.

I februari hade Ätstörningscentrum 14 patienter inlagd på sina 13 platser. Med fem platser färre än i dag kommer man att tvingas skicka patienter till allmänpsykiatrin, befarar anhöriggruppen.

– Allmänpsykiatrin har inte rätt kompetens när det gäller ätstörningar och de ser inte heller behovet som finns hos patienterna, säger Katarina Skalare.

– Det är mycket lätt för de här patienterna att smita undan måltiderna att låta bli att äta, för det är ingen som kontrollerar det på ett bra sätt. Det kan till exempel vara förödande med fel kommentarer vid en måltid. Det kan göra att en person backar flera steg i sin utveckling, så man måste verkligen veta vad man säger och vad man gör.

Ekonomiskt viktigt

Katarina Skalare menar också att det ur rent samhällsekonomisk synpunkt är viktigt att det finns slutenvårdsplatser. Om de svårt sjuka inte får tillräcklig hjälp snabbt kommer de återkomma till sjukdomen under livets gång och behöva vård igen och igen.

De kanske inte kommer kunna sköta sitt jobb, deras anhöriga måste ta ledigt för att hålla dem under uppsikt eller så blir de anhöriga själva sjuka av pressen.