Genom att gräva upp gamla brunnar i Skåne hittar man pollen som kommer från flera tusen år tillbaka. Foto: Privat

Så såg sydvästra Skåne ut på järnåldern

Publicerad

Genom att undersöka pollenprover från gamla brunnar kan forskare nu se hur odlingslandskapet växte fram i sydvästra Skåne under järnåldern.

– Runt Lund och Malmö var tio procent av marken åkrar, säger Per Lagerås, paleoekolog, vid Statens historiska museer.

Genom att gräva ut gamla brunnar i Skåne har man funnit pollen som visar hur vegetationen såg ut på äldre järnåldern, alltså för cirka 2 000 år sedan.

– När pollen hamnar i en brunn och sjunker till botten bevaras det bra eftersom miljön är fuktig och syrefri. När vi analyserar pollen kan vi se från vilken art det kommer och kan då se vilken mark det var under den tiden och vad man har odlat, säger Per Lagerås vid Arkeologerna på Statens historiska museer.

Tio procent var åkrar

Analysen visar nu att sydvästra Skåne under äldre järnåldern (500 f Kr – 400 e Kr) bestod av tio procent åkermark som ökade gradvis fram till medeltiden. Efter en tillfällig tillbakagång under 1300-talet i samband med digerdöden fortsatte andelen åkermark att öka till runt 40 procent på 1800-talet.

– Vi tror att ökningen skedde på grund av att befolkningen ökade. Vi kan även se att det under vissa perioder blev mindre åkermark. Vilket man kan tolka som en kris i befolkningen, möjligtvis pesten eller klimatpåverkan, säger Per Lagerås.

Öppet landskap

Enligt Per Lagerås går det öppna landskapet i sydvästra Skåne tillbaka ända till början av järnåldern, då 80 procent bestod av betesmark och 10 procent av åkrar. Resterande mark hade trädvegetation, som träddungar.

Även om den landskapet varit öppet i 2 000 år så har andelen åkermark vuxit på bekostnad av betesmarken. 

– Man har alltid haft både djur och odling men med åkermark kan man producera mer mat per yta. Det var ett sätt att möta ökande befolkning att man övergick till mer och mer åkermark, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.