Elfiske i Rönne Å nära Kvidinge. Foto: Per Lärka

Skånes fiskebestånd kartläggs med elfiske och DNA-analyser

Publicerad

Hur har fiskebestånden i skånska vattendrag förändrats under de senaste 60 åren? Svaret på den frågan undersöks just nu i ett stort projekt med hjälp av elfiske och DNA-analyser.

På 60-talet var det professor Per Brinck som gav sig ut och fiskade och dokumenterade fångsterna vid 200 olika platser i Skåne. På 90-talet gjordes provfisket om igen och nu är det docent Anders Persson som ska gå i Per Brincks fotspår och återbesöka platserna ännu en gång.

– Sen 90-talet har det satsats mycket pengar på våtmarker och att underlätta för fisk att förflytta sig. Man har plockat bort vattenhinder. Vi vill undersöka vad konsekvenserna blivit i vattendragen, säger Anders Persson, docent i akvatisk ekologi.

DNA-analyser från slem

Metoden som användes både då och nu är elfiske. Alla fiskar dras till håven som en magnet när vattnet förvandlas till en minuspol.

Men Anders Persson har även modernare teknik till sin hjälp. Vattenprover tas på varje plats. DNA-analyser från bland annat slem ska ge svar på vilka fiskarter som finns i vattendraget.

– Det ska bli väldigt spännande att se vilka arter vi hittar i vattenprover jämför med när vi elfiskar. Vi har elfisket lite grann som en kontroll.

Anders Persson är docent i akvatisk ekologi. Foto: Per Lärka

”Fångat ganska mycket ål”

När SVT träffar Anders Persson och hans medhjälpare är de på plats i Rönne Å nära Kvidinge.

De fiskar av ett område på ungefär 100 kvadratmeter. Fångsten är stor, även om fiskarna är små. Elfisket lämpar sig bara för småfisk vid den grundare åkanten.

Ett 60-tal årsgamla laxar, ett antal öringar, ålar och till och med några tidigare rödlistade sandkrypare håvas upp.

– Det är intressant att vi fångat ganska mycket ål. Det är trevligt att se, säger Anders Persson.

Årsgammal lax. Foto: Per Lärka

Pågår till nästa år

Det är för tidigt att säga vilka svar som provfisket kan ge. Projektet, som finansieras av länsstyrelsen och det statliga forskningsrådet Formas, pågår till nästa år.

– Jag förväntar mig att vissa arter har spridit sig betydligt mer och att det medfört att andra arter har slagits ut. Men det är svårt att sia om något på det här stadiet, säger Anders Persson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.