– Kommunerna går ut och hyllar resultaten. Ingen gör en kritisk analys av detta. Inställda nationella prov försvårar lärarens bedömning. Resultatet är inte bra trots coronan – det är bra på grund av coronan, säger Sara Bruun, skoldebattör, lärare och utvecklingsstrateg i Höör.

Förra året ändras skollagen och vikten av de nationella proven inför en betygsbedömning förstärktes.

”Mer tid till lärarna”

– Nationella proven är ett av de underlag lärarna har, och kanske det allra viktigaste bedömningsunderllaget. Med inställda sådana blir det svårare för den enskilda läraren att sätta ett betyg, säger Anders Boman, enhetschef för nationella proven på Skolverket.

Trelleborg är en av de kommuner som höjt sitt meritvärde. Det är det högsta resultatet i kommunen sedan det nya betygsystemet infördes 2011.

– Det finns olika saker som kan ha påverkat detta. Jag hoppas att de inställda proven har gett mer tid till lärarna att kunna genomföra en bättre undervisning i sina ämnen, säger Sofia Henderup Larsson, grundskolechef i Trelleborg.

Hur menar du då?

– Nationella proven tar mycket tid på schemat och den tiden har lärarna kunnat ägna sig åt undervisning.

Eleven drabbas

Men förklaringen om att lärarna skulle haft mer tid på grund av de inställda proven håller inte debattören Sara Bruun med om.

– Det är många kommuner som har förklarat de höjda värdena med det argumentet. Men hur mycket tid har vi haft? Många har varit sjuka och vi har tagit in vikarier – nej det tror jag inte på.

Vilka konsekvenser kan det bli på sikt av de höjda betygen?

– Det är den enskilda eleven som drabbas. När eleven kommer till gymnasiet så inser man att man inte har all kunskap. Det kan leda till att eleven hoppar av eller byter skola och då blir det ett samhällsproblem.