Stumpenensemblen som har funnits i tio år består av en blandning av proffsskådespelare och sådana som levt på samhällets baksida. Skådespelaren Bengt Mangs har varit med i ett par år. Innan han blev lockad till gemenskapen i teatern, såg allt annorlunda ut i hans liv.
Många likheter
-Ensemblen har lett till att jag bytt bekantskapskrets, slipper umgås med pundarna. Det har hjälpt till vansinnigt mycket för att få rätsida på alltihop, säger Bengt Mangs.
Han blev drogberoende i unga år. Han bytte jobb, flyttade runt och varvade det med missbruket. För fem år sen var han hemlös, han spenderade nätter på soffor hos vänner och under en period sov han i trapphus och under broar.
Likheterna mellan rollfiguren Lukas och Bengt Mangs själv är många.
– Den misslyckade poeten som sitter på en parkbänk, jag känner igen det där så jäkla väl. Det enda jag behöver lära mig är replikerna. beteendet finns där nånstans redan, säger Bengt Mangs.
Intresserad av öden
De var när Henning Mankell gick förbi ett par uteliggare som han blev intresserad av deras öden. Han funderade på de som lever på samhällets baksida, de som är så lätta att bara gå förbi.
– Det finns en djupt humanistisk reflektion i det här, att man ser på den man möter som en medmänniska. För mig är detta en amatörteaterensemble som förmedlar sin livserfarenhet på scenen, säger pjäsens regissör Eyvind Andersen.