Foto: TT/Akrivbild

Terapi med ögonrörelser hjälper traumatiserade barn

Uppdaterad
Publicerad

Barn med posttraumatiskt stressyndrom kan bli botade på bara några timmar med hjälp av ögonrörelseterapi, men metoden är kontroversiell i Sverige och enligt Socialstyrelsen behövs mer forskning.

– Jag är KBT-terapeut och var ganska skeptisk i början. Men jag är också forskare och intresserad av fakta. Jag är intresserad av vad som fungerar för barnen, och jag kan se att de går från att tänka att de aldrig kan bli glada igen till att känna: ”ja, jag har varit med någonting hemskt, men det tillhör mitt förflutna”.

Det säger Sean Perrin, docent och forskare i psykologi vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor från Nederländerna och Belgien har han nyss publicerat en rapport där de tagit reda på hur barn med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) svarar på så kallad EMDR, ögonrörelseterapi.

Tänker på traumat i detalj

Behandlingen går ut på att patienten ombeds av en terapeut att tänka på sitt trauma i detalj, samtidigt som hen följer terapeutens två fingrar när de rör sig fram och tillbaka framför patientens ansikte. Under en terapisession på en timme upprepas detta flera gånger, med pauser emellan. Det låter som hypnos eller trolleri men faktum är att forskarna kommit fram till att metoden ger lika gott resultat som KBT, kognitiv beteendeterapi.

– Det är förvånande för många men inte för mig. Vi vet redan att metoden fungerar på vuxna med PTSD., säger Sean Perrin och jämför terapisessionen med en biosalong där det visas skräckfilm:

– Vad gör man när man blir riktigt rädd för det som händer på bioduken? Jo man kramar handen på den som sitter bredvid, eller armstödet på stolen man sitter i. Att följa fingerrörelser har samma effekt som kramandet: de hjälper patienten känna att de är i nuet och inte i sitt trauma. Det kan få dem att känna sig trygga, känna att det inte kommer att hända igen och att de gör något åt sitt problem. Det som händer i behandlingen är att minnet uppdateras med viktig information som gör att det så småningom fungerar som ett annat minne vilken som helst.

Kontroversiell metod

103 holländska barn från åtta till 18 år ingick i studien. Alla led av posttraumatiskt stressyndrom efter ett trauma. Vissa hade blivit utsatta för sexuella övergrepp eller misshandel; andra hade varit med om allvarliga olyckor eller blivit vittne till en våldsam händelse. Barn som levt som flyktingar ingick inte i studien men planer finns på att ta reda på ögonrörelseterapi fungerar även för flyktingars trauman.

I Sverige är behandlingsformen kontroversiell, speciellt som metod för att behandla barn och unga. I sina nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen behandlingsmetoden siffran 10 på en tiogradig skala när det gäller barn och unga, där siffran tio anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Hoppas på mer forskning

Socialstyrelsen skriver att det finns god klinisk erfarenhet av metoden men att ”ögonrörelsernas betydelse för verkningsmekanismen är dock oklar”. Myndigheten konstaterar också att forskningsunderlaget för att börja använda ögonrörelseterapi i behandling av posttraumatiskt stressyndrom på bred front är för litet och anger att behandlingsformen kan ges ”i undantagsfall”.

Sean Perrin hoppas att det kan förändras i och med den nya studien. Han menar att behandlingen skulle kunna fungera väl även för de många flyktingungdomar som lever i Sverige, och som upplevt trauman:

 – Resan till Sverige involverar ofta traumatiska upplevelser, men många är ofta väldigt ovilliga att prata ens med en terapeut om sin flyktresa av rädsla att bli skickade tillbaka till något av de länder de passerat på väg hit. I EMDR behöver de inte berätta utan blir bara ombedda att tänka på sitt trauma, säger Sean Perrin.

Posttraumatiskt stress-syndrom (PTSD)

Psykisk störning som kan drabba personer som utsatts för en traumatisk händelse långt utöver vanliga mänskliga erfarenheter. Den traumatiska händelsen kan bestå i att ha bevittnat eller konfronterats med död eller dödshot, kroppslig skada eller hot om allvarlig kroppsskada. Det kan röra sig om t.ex. krigsskador, upplevelser av koncentrationsläger, tortyr, våldtäkt, misshandel eller masskadesituationer.

Den drabbades reaktion skall ha präglats av intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Sjukdomen karakteriseras av tre symtomgrupper: ett ständigt och plågsamt återupplevande av händelsen, t.ex. i form av påträngande minnesbilder och mardrömmar; ett ständigt undvikande av tankar, känslor eller aktiviteter som har med händelsen att göra, eller svårigheter att minnas viktiga detaljer av den; bestående tecken på psykisk överspändhet t.ex. i form av koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, irritabilitet och spänd vaksamhet.

Störningen har vanligen föregåtts av en traumatisk krisreaktion, som inte har gått tillbaka på ett naturligt sätt. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan öka risken för att den normala reaktionen efter ett psykiskt trauma övergår i en psykisk störning. Vid behandlingen av PTSD behöver man som regel kombinera psykologiska och farmakologiska åtgärder.

Källa: Nationalencyklopedin (NE)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.