För 20 år sen valde Danmark att kraftigt begränsa möjligheten för danska medborgare som ville förenas med partner som kom från ett land utanför EU. Krav på försörjning, besparingar och bostad var några av de nya kraven, men man införde också en åldersgräns på 24 år.

Konsekvensen av reformen blev att många valde att styra sin kos till andra sidan Öresund, till Sverige, som var bland de minst restriktiva i Europa.

Många återvände

Under tisdagen presenterar SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle, en rapport baserad på en studie från 2020, där forskare undersökt dessa migrationsströmmar och kommit fram till att omkring 350 så kallade ”kärleksflyktingar” kom till Sverige var sjätte månad efter den danska politiken genomfördes.

Men långt ifrån alla blev kvar i Sverige. Efter två år hade 20 procent emigrerat, och efter åtta år hade hälften gjort det – många åkte tillbaka till Danmark.

”Kapplöpning till botten”

Forskarna bakom studien menar att detta kan visa hur ett lands migrationspolitik påverkar andra länder, när ingen vill framstå som den mest generösa. Så länge migrationspolitiken inte harmoniseras, kommer länder fortsätta göra politiska utspel, skriver man i rapporten.

– Är utgångspunkten att ingen vill vara den mest generösa i migrationsfrågor kan vi se en ”kapplöpning till botten”, säger Cristina Bratu, forskare i nationalekonomi vid Aalto-universitetet i Finland, som varit med och gjort studien.