Unik dom: Traffickingoffer kan få stanna i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

I en dom som kom nyligen görs undantag från Dublinförordningen för en Malmökvinna som utsatts för sextrafficking i flera års tid.

– Hon riskerade att föras tillbaka till det land där hon sålts som sexslav, säger juristen Ruth Nordström, som har tagit sig an kvinnans fall.

I hemlandet i Afrika arbetade kvinnan, idag i 30-årsåldern, inom jordbruket. Det var fattigt och pappan behövde medicin. Därför var det ett lätt beslut att följa med en man som sade sig kunna erbjuda jobb i Frankrike. Men hon fick lova att hon var i skuld till mannen för alla kostnader gällande resa och utgifter.

I Frankrike blev hon under hot om våld tvungen att börja sälja sex. Människohandelsligan tatuerade henne, för att visa att hon tillhörde dem.

Tio års sexslaveri

Trots flera flyktförsök har ligan hittat henne och fört henne tillbaka till tvångsprostitution.

Senare tog de henne till Italien, där hon fick fortsätta att sälja sex.

Flera gånger rymde hon, försökte göra sig av med människohandlarna, men män från nätverket hittade henne gång på gång. De hotade att ta hennes barn efter förlossning. De hotade att döda hennes familj i hemlandet.

Till slut begav sig kvinnan till Malmö, efter drygt tio år i sexslaveri.

Skulle föras tillbaka till Italien

För knappt ett år sedan lämnade kvinnan in en asylsökan till Migrationsverket i Malmö. Bara några månader senare föddes hennes barn.

Det fanns bara ett hinder i vägen för att hennes ansökan skulle kunna utredas. Dublinförordningen.

Kvinnan hade nämligen redan blivit registrerad i Italien, och enligt Dublinförordningen, som är en grundsten i EU:s gemensamma asylpolitik, ska asyl sökas i det land i EU dit den asylsökande först anländer.

– Hon riskerade att föras tillbaka till det land där hon sålts som sexslav, säger juristen Ruth Nordström som har tagit sig an kvinnans fall.

Psykisk ohälsa inget hinder

Ruth Nordström jobbar som chefsjurist på Scandinavian Human Rights Lawyers i Uppsala.

– Ibland blir man extra engagerad i ett fall, och i det här ärendet blev jag det, säger Ruth Nordström som tillsammans med akutboendet i Malmö överklagade avslaget till Migrationsdomstolen.

Migrationsverket menar att det finns en dom i Europadomstolen som gör gällande att situationen för asylsökanden i Italien inte hindrar att man skickar dit personer enligt Dublinförordningen. Psykisk ohälsa är inte ett hinder för det heller.

”Möjligheten till vård i andra EU-länder får normalt anses vara tillräckligt”, skrev Migrationsverket i sitt beslut.

”Principiellt viktigt mål”

Efter det drabbades kvinnan av posttraumatisk stress, depression, ångest och blev innesluten. Hennes psykiska mående blev helt enkelt värre.

– Vi kände att det här målet var principiellt viktigt, eftersom det ställer frågan på sin spets. Kan det vara stötande ur ett humanitärt perspektiv att överföra ett offer för sextrafficking till det land där personen varit utsatt och sålts som slav? Vi ansåg det och nu har också Migrationsdomstolen bekräftat det, säger Ruth Nordström.

Nyligen kom domen. ”Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut och visar målet åter till Migrationsverket...” står det i beslutet.

– Vi firade på kontoret och grät glädjetårar, säger Ruth Nordström.

Ovanligt med undantag

Det är inte första gången Dublinförordningen prövas i Migrationsdomstolen. Men det är mycket ovanligt att undantagen görs, eftersom lagen ger mycket litet utrymme för det.

– Vi anser att domen är unik på det sättet att omständigheterna i sig inte bedömdes vara starka, men att de sammantaget utgjorde grund för att tillämpa Dublinförordningens undantagsregler, säger Ruth Nordström.

Fakta: Domen

Migrationsdomstolen fann inte att det fanns sådana brister i Italien att det hindrade ett återförande dit enligt Dublinförordningen. Man finner inte heller att kvinnans psykiska ohälsa utgör ett hinder för att återföras till Italien. Dessutom, skriver man, är det upp till rättsvårdande myndigheter i Italien att ta hand om de kriminella handlingar kvinnan utsatts för i landet.

Men att kvinnan varit utsatt för människohandel i Italien under tio års tid vägs in i beslutet. Hon har flera gånger försökt komma undan nätverket men gång på gång blivit funnen.

Därför gör man undantag av Dublinförordningen av humanitära skäl.

Fakta: Dublinförordningen

* En grundsten i EU:s gemensamma asylpolitik är den så kallade Dublinförordningen, som stipulerar att asyl ska sökas i det land i EU dit den asylsökande först anländer.

* Den som passerar en yttre gräns till EU utan uppehållstillstånd eller visum ska registreras om de påträffas i anslutning till passagen.

* De som söker asyl ska registreras i databasen Eurodac med sina fingeravtryck.

* Innan frågan om eventuell asyl prövas ska frågan om vilket land som ska handlägga ärendet avgöras. Då gäller ett antal kriterier som tillämpas i en viss rangordning:

1. Om den sökande har familj som beviljats skydd i ett annat land ska det landet avgöra en asylansökan.

2. Om den sökande har uppehållstillstånd eller visering i ett annat land ska det landet avgöra.

3. Om den sökande har fingeravtryck som samlats in i ett annat Dublinland ska det landet avgöra.

4. Om den sökande har besökt eller rest igenom ett annat Dublinland ska ärendet prövas där.

* Dublinförordningen gäller i de 28 iänderna i Europeiska unionen samt fyra länder som är ”associerade” med förordningen: Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

* UNHCR och Europarådet har kritiserat Dublinförordningen särskilt när det gäller överförandet av asylsökande till länder som har en bristfällig hantering, som exempelvis Grekland.

* Tidigare har flera europeiska länder upphört med att skicka tillbaka flyktingar till Grekland eftersom de inte anser att mottagandet följer Europakonventionen.

* Principen har dock blivit allt mer överkörd på sistone då många nyanlända i stället väljer att registrera sig först när de kommer till det land där de önskar stanna, inte i det land i vilket de först anländer.

Källa: Migrationsverket,  TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.