Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Överst i Öresundshuset i Malmö håller Stefan Andersson och Marco Svantesson tillsammans med svenska och danska kollegor koll på Öresund och de passerande fartygen. Foto: Johan Dernelius/SVT

Elkablar och gasledning på botten – här övervakas varje rörelse i Öresund

Uppdaterad
Publicerad

Under den senaste tiden har säkerheten till havs aktualiserats. Högst upp i Öresundshuset i Malmö samarbetar svenskar och danskar med att hålla koll på båttrafiken i sundet.

Säpo konstaterade under torsdagen att det skett detonationer som gett ”omfattande skador” på både Nord Stream 1 och 2. Misstankarna om grovt sabotage har nu stärkts.

Även i Öresund finns mängder med kablar, ledningar, en tunnel och annan viktig infrastriktur.  På kontoret i Malmö jobbar 20 personer i ett samarbete mellan det svenska Sjöfartverket och den danska motsvarigheten.

– Vårt säkerhetsarbete har inte ändrats efter den senaste tiden, vi baserar vårt arbete på erfarenheter och kunskap kring de incidenter som har inträffat, säger chefen Marco Svantesson.

Ett tjugotal incidenter årligen

Under ett år passerar uppemot 40 000 fartyg. Det är relativt ovanligt med allvarliga incidenter men Marco Svantesson nämner att det finns ett par områden som är extra utsatta och ett av dem är strax söderut från Helsingborg vid Råå. 2018 körde ett fartyg rakt in i sanddynerna vid campingen.

– När vi ser en avvikelse kontaktar vi fartyget, i detta fall fick vi ingen kontakt, säger Marco Svantesson.

I klippet ovan berättar Marco Svantesson om hur de håller koll på fartygstrafiken i Öresund.

Under Öresund finns det förutom en tunnel mellan Sverige och Danmark, en mängd el-, internet- och gasledningar vilket innebär ankringsförbud på vissa sträckor. Foto: Johan Dernelius

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer