Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Mette Wendt, infektionsläkare, Gustav Eliasson, sköterska och Sofie Pihlqvist, medicinsk sekreterare på lasarettet i Helsingborg arbetar sedan några år med sepsislarm. Foto: Johan Dernelius

Ny metod har gjort vården bättre för skånska sepsispatienter

Uppdaterad
Publicerad

Nu står det klart att den nya modellen med sepsislarm, som infördes på sjukhusen i Skåne för tre år sedan, har gett resultat.
– Omhändertagandet var inte lika snabbt tidigare. Kvaliteten har höjts avsevärt, säger Mari Rosenqvist, forskare och infektionsläkare på universitetssjukhuset i Malmö.

Uppemot 40 000 personer i Sverige drabbas varje år av sepsis, det som ibland kallas för blodförgiftning. I Skåne upptäcker akutpersonalen varje månad 300 fall. Det innebär i snitt tio om dagen.

– Det är en av de dödligaste sjukdomarna vi har på våra akutmottagningar, säger Mari Rosenqvist, forskare och infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Mari Rosenqvist, infektionsläkare och forskare på universitetersjukhuset Malmö, har implementerat sepsislarm på sjukhusen i Skåne. Foto: Johan Dernelius

I tre år har hon tillsammans med kolleger i lokala sepsisteam arbetat med att förbättra den initiala vården för dessa patienter. Ett sepsislarm har införts som innebär att arbetet börjar redan när ambulanspersonalen träffar en patient med misstänkta symptom.

I Helsingborg sedan 2016

I Helsingborg arbetar sjukhuset med sepsislarm sedan våren 2016.

– Infektionsläkare var inte alltid med för att diskutera eventuell antibiotika så kvaliteten har höjts sedan sepsislarmet infördes, säger Mette Wendt, infektionsläkare på lasarettet i Helsingborg.

Vilken effekt sepsislarm har för patienterna har blivit föremål för en forskningsrapport som nu publiceras i en ansedd vetenskaplig tidsskrift, Critical Care Medicine

Kan ni säga att dödligheten har minskat?

– Vi ser ingen skillnad upp till 90 dagar men vi studerar nu långtidseffekter av sepsis. Hur överlevnaden och eventuella komplikationer ser ut efter ett år, säger Mari Rosenqvist.

Det man däremot ser är en trend mot kortare vårdtider och att färre patienter behöver intensivvård.

Förbättring för samtliga

Studien baseras på 200 000 akutsökande patienter. 5 000 av dessa har specialgranskats, 20 procent hade sepsis.

– Vi har använt oss av internationella vedertagna kvalitetsmått för sepsis och funnit att samtliga förbättrats efter införandet.

Idag tas till exempel fler blododlingar och en större andel av patienterna får rätt antibiotika i tid, säger Mari Rosenqvist.

Vad är nästa steg?

– Jag hoppas vi får öppna en uppföljningsmottagning efter sepsis där vi kan ge dessa patienter ett skräddarsytt omhändertagande och i bästa fall förebygga ytterligare sespisfall, säger Mari Rosenqvist.

Detta är sepsis:

Visa

Sepsis är ett allvarligt tillstånd som förr kallades för blodförgiftning. Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande.

Dessa symtom är vanliga vid sepsis:  

  • Du har eller har haft frossa de senaste dygnen.
  • Du har eller har haft feber de senaste dygnen.
  • Du har svårt att andas.
  • Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med.
  • Du har diarré eller kräkningar.
  • Du har mycket ont i mage, rygg, muskler eller leder.
  • Du har en tydlig muskelsvaghet och orkar inte stå eller gå, framför allt om du är äldre.

Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar.

Källa: 1177.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer