Uppemot 40 000 personer i Sverige drabbas varje år av sepsis, det som ibland kallas för blodförgiftning. I Skåne upptäcker akutpersonalen varje månad 300 fall. Det innebär i snitt tio om dagen.

– Det är en av de dödligaste sjukdomarna vi har på våra akutmottagningar, säger Mari Rosenqvist, forskare och infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

I tre år har hon tillsammans med kolleger i lokala sepsisteam arbetat med att förbättra den initiala vården för dessa patienter. Ett sepsislarm har införts som innebär att arbetet börjar redan när ambulanspersonalen träffar en patient med misstänkta symptom.

I Helsingborg sedan 2016

I Helsingborg arbetar sjukhuset med sepsislarm sedan våren 2016.

– Infektionsläkare var inte alltid med för att diskutera eventuell antibiotika så kvaliteten har höjts sedan sepsislarmet infördes, säger Mette Wendt, infektionsläkare på lasarettet i Helsingborg.

Vilken effekt sepsislarm har för patienterna har blivit föremål för en forskningsrapport som nu publiceras i en ansedd vetenskaplig tidsskrift, Critical Care Medicine

Kan ni säga att dödligheten har minskat?

– Vi ser ingen skillnad upp till 90 dagar men vi studerar nu långtidseffekter av sepsis. Hur överlevnaden och eventuella komplikationer ser ut efter ett år, säger Mari Rosenqvist.

Det man däremot ser är en trend mot kortare vårdtider och att färre patienter behöver intensivvård.

Förbättring för samtliga

Studien baseras på 200 000 akutsökande patienter. 5 000 av dessa har specialgranskats, 20 procent hade sepsis.

– Vi har använt oss av internationella vedertagna kvalitetsmått för sepsis och funnit att samtliga förbättrats efter införandet.

Idag tas till exempel fler blododlingar och en större andel av patienterna får rätt antibiotika i tid, säger Mari Rosenqvist.

Vad är nästa steg?

– Jag hoppas vi får öppna en uppföljningsmottagning efter sepsis där vi kan ge dessa patienter ett skräddarsytt omhändertagande och i bästa fall förebygga ytterligare sespisfall, säger Mari Rosenqvist.