De finns lite överallt, de där övergivna husen. Ibland handlar det om hus som stått tomma och övergivna i decennier, där naturen tagit tillbaka det människan en gång skapat. Där träd växer mellan de få takpannor som fortfarande ligger kvar och med väggar som lutar farligt.
– Det är ju inte bra, de där övergivna och vanskötta husen bidrar ju till känslan av att det inte finns kapital och framtidstro i bygden, säger Stihna Johansson Evertsson. Hon är centerpartisktiskt kommunalråd i Högsby kommun, en av de många glesbygdskommuner med övergivna hus.
Ibland handlar det även om hus som nyligen övergetts, kanske beroende av att de inte gått att sälja, eller att ägaren blivit alldeles för gammal. Eller att ägaren bor i något annat land och köpte huset för länge sen, men nu inte längre orkar sköta det.
Många reagerar på husen
Det finns säkert lika många förklaringar till varför husen övergetts eller vanskötts som det finns hus, men det finns fler av den sortens hus i glesbygder.
Frågan om husen varit uppe på kommunfullmäktigemöten i Högsby, efter att kommuninvånare reagerat. Men kommunen kan inte agera förrän de får tag på ägaren.
– När det handlar om vanvårdade hus får myndighetsnämnden i kommunen i uppgift att ta kontakt med ägarna. Men det är inte alltid vi lyckas med det. Att hitta ägare alltså. Och då blir det ju stopp där från vår sida. Vi måste ju ha tag på husets ägare, annars kan vi inte göra något alls, säger hon.
Vill förenkla rivning
Boverket presenterade nyligen sin rapport om övergivna och vanskötta byggnader. Boverket föreslår nu att det ska räcka med att kommunerna annonserar efter ägaren till den vanskötta fastigheten och att kommunen i och med det fullgjort sin plikt mot ägaren. Hör inte ägaren av sig efter en sådan kungörelse har kommunen rätt att ingripa och exempelvis riva det hus man anser kan vara en fara.
– Utöver det föreslår vi att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för de kostnader som kommunerna kan drabbas av när det handlar om hus som måste rivas.
”Kan sluta väldigt illa”
Exakt hur många förfallna byggnader det finns i Sverige är det ingen som vet. På Boverket gissar Lars Brask att det kan handla om 10 000, men han är långt ifrån säker.
– Kommuner som har många såna här rejält förfallna byggnader blir inte lika estetiska som de kommuner som inte har lika många förfallna byggnader. Och det i sin tur kan göra det mindre attraktivt att flytta till en sådan kommun, säger Lars Brask som är jurist på Boverket och har skrivit den rapport som nu ligger på regeringens bord.
Boverket föreslår förändringar för att underlätta för de kommuner där det här är ett problem. För de vanskötta och övergivna husen är ett problem.
– Ja, då står de ju kvar och blir ännu sämre. Och inte sällan är det olycksrisker. Barn tycker det är roligt att leka i såna byggnader och det kan sluta väldigt illa.