Björn Sundeby har i sin bok ”Rwanda – landet som föddes på nytt” mött tre kvinnor som alla på olika sätt drabbades av den våg av våld som drog över landet våren 1994.

Sundeby berättar hur kvinnorna attackerades, förnedrades och mirakulöst överlevde. En av kvinnorna, Josée Butera, var 19 år när hon gömde sig i en kyrka för att undgå mördarna.

– Tio flickor hann gömma sig bakom någon form av vägg i ett pentry. Från sitt gömställe kunde de höra hur föräldrar och släktingar mördades, säger Björn Sundeby.

Rösten bär knappt när han försöker sätta ord på det faktum att sammanlagt omkring 800 000 människor dödades.

– De slog ihjäl sex personer i minuten, säger han.

Vägen tillbaka

Sundeby vill i sin bok också ge sin bild av dagens Rwanda. Om försoningsarbetet efter folkmordet, den unga befolkningen och den ekonomiska tillväxten.

När han kom till Rwanda för första gången 2017 blev han imponerad över att levnadsstandarden på flera sätt var högre än han förväntat sig.

– Jag kom till ett land med asfalterade vägar. Det var rent och snyggt. Plast var till exempel förbjudet, berättar Björn Sundeby.

Minnesstunder för att hedra de som dog i folkmordet har de senaste dagarna hållits på flera håll världen över. När Rwandas ambassad i Stockholm håller sin minnescermoni under onsdagen är Björn Sundeby en av 150 personer på plats.