Från och med hösten 2020 gjordes systemet om i Växjö – nu fick inga barn en garanterad plats på en skola, utan föräldrarnas val skulle avgöra var barnen hamnade.

Enligt Torgny Klasson (L), vice ordförande i utbildningsnämnden, skulle skolvalet inte påverka segregationen men göra familjerna mer aktiva och ”förflytta makten från den kommunala byråkratin till vanliga medborgare”.

Men för elever som är beroende av skolskjuts kan valet bli tämligen ofritt.

”Inte samma förutsättningar”

Till exempel har ett barn som bor i Rottne rätt till skolskjuts till Braås, men inte till Växjö. Sandra Hyltsten bor i Risinge och hennes son valde en skola i Växjö som han ville gå på. Han skulle kunna resa med vanlig linjetrafik, men det är inget som kommunen bekostar.

Istället erbjuds han skolbuss – till en annan skola, sju kilometer bort. Nu måste familjen antingen betala busskort själv, köra bil dit, eller försöka byta skola.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja skola. Alla utanför tätorten är egentligen hänvisade till den skolan dit bussen går, om inte föräldrarna kan stå för kostnaden, säger Sandra Hyltsten.

”Inte obegränsat med pengar”

– De flesta väljer efter närhetsprincipen, men man har möjligheten att välja den skola man vill gå på, säger Torgny Klasson.

Anledningen till att kommunen behöll systemet med en anvisningsskola för skolbussar är en resursfråga menar han. Det skulle alltså bli för dyrt att alla fick välja skola – och få skolskjuts dit.

Men tanken var att makten skulle flyttas från byråkratin till medborgaren.

– Det är naturligtvis ett ideal. Men sen har vi inte obegränsat med pengar i offentlig sektor.

Hör Sandra Hyltstens kritik och Torgny Klassons svar i klippet.