Erik Gustavsson, som är doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet, håller med Lärarnas Riksförbund om att tanken med Skolkommissionens förslag var något annat än den reform som nu införs i Växjö och som redan har införts i ett tiotal andra kommuner i landet.

– Tanken var ju att det här aktiva skolvalet skulle samspela med flera andra förändringar av skolvalet som det ser ut i dag, säger han till SVT Nyheter Småland.

Men även om alla delar av Skolkommissionens förslag skulle ha införts, så är Erik Gustavsson inte helt övertygad om att det skulle leda till en minskad segregation eftersom olika grupper i samhället har olika förutsättningar för att göra sina val.

– Jag tror de kan vara viktiga, men sen så är det också så att den forskning som finns visar att man väljer inte skola enbart baserat på skolresultat. Det är också så att sådant som att ens egen bakgrund finns representerad på skolor brukar vara en ganska viktig faktor när man väljer skola.

Väldigt lite som pekar på att skolval bryter segregation

Skulle man inte kunna lösa det då genom just att alla väljer?

– Det är ju tanken. Om målet med reformen är att fler ska välja skola så kommer man säkert att uppnå det, men däremot finns det väldigt lite forskning som pekar på att vare sig ett aktivt eller ett skolval som det har sett ut tidigare, bryter segregationen.

Enligt Erik Gustavsson har det under de senaste åren kommit ett flertal rapporter, både från Skolkommissionen och Skolverket, som visat att skolvalet inte är fritt för alla.

– Familjer har väldigt olika förutsättningar vad gäller att välja. De har olika tillgång till information och till olika skolor att välja. Det är inte heller så att det har brutit segregationen i någon större utsträckning, därför att alla väljer inte och det är framförallt de resursstarka familjerna som utnyttjar möjligheten att välja skola.