Den 1 juni infördes en ändring i gymnasielagen för att nyanlända ungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd som påbörjat gymnasiet skulle kunna få slutföra sina studier.

De tillfälliga uppehållstillstånden skulle bli förlängda, och nya tillfälliga tillstånd skulle göras extra långa för att ungdomar skulle slippa oroa sig för en eventuell utvisning och fokusera på skolan.

Ändringen i lagen omfattade även gymnasieelever med utvisningsbeslut var beskedet, vilket gav många utvisade ungdomar som Ali Amiri hopp om framtiden.

Inte en enda beviljad hittills

Men i praktiken är det få av de utvisade gymnasieeleverna som berörs av lagändringen. För att få gå kvar i gymnasiet måste den utvisade ha ett utvisningsbeslut från Migrationsverket där det uttryckligen står att utvisningen inte får genomföras förrän personen fyller 18 år, eftersom det saknas ordnat mottagande i hemlandet.

Hittills hade Migrationsverket fått in 619 ansökningar om uppehållstillstånd för gymnasiestudier från elever som har fått ett utvisningsbeslut. Av dessa hade man hunnit pröva 345 och då hittills är det ett 30 som har beviljats.

– Det beror på att det bara är en ytterst begränsad grupp som omfattas av lagstiftningen, säger Anna Lindblad, rättsexpert på Migrationsverket.

”Vanlig missuppfattning”

– Det är viktigt att förstå att gymnasielagen är inte någon räddning för personer som fått ett avslag. Lagen gäller väldigt få personer som har ett utvisningsbeslut som ska återvända till sitt ursprungsland. Det är en vanlig missuppfattning och en väldigt förståelig missuppfattning i just den här gruppen.

Har det varit oklart vad som gäller?

– Det har inte varit oklart för oss på Migrationsverket, men det är väldigt svårt att redogöra för hur lagstiftningen är konstruerad. Den är komplex och snårig och det är lätt som enskild att tro att man omfattas av lagen för att man läser på gymnasiet, men så är det inte alltid.

Inget stöd i lagen

Ali Amiris advokat Pia Lindström ville driva ärendet om hans gymnasiegång i Migrationsöverdomstolen, men nekades prövningsrätt. Hon menar att det faktum att han snart är färdig i ett bristyrke borde vägas in i bedömningen.

Men i dag finns inget stöd i lagen för att göra ett sådant undantag, säger Anna Lindblad:

– Det finns inget i förarbetena till lagen eller i rättillämpningen som specifikt nämner arbetsmarknadspolitiska aspekter.