Foto: TT/Hasse Holmberg/Privat

Forskare: ”Krympande kommuner behöver en plan B”

Uppdaterad
Publicerad

Kalmar län har idag näst högst medelålder i Sverige. Utan invandring från utlandet hade länet haft en stadig befolkningsminskning under hela 2000-talet. Enligt forskaren Josefina Syssner är det i ett sådant läge viktigt för krympande kommuner att våga prata om en B-plan.

I sin nya bok ”Mindre många” ifrågasätter kulturgeografen Josefina Syssner den tillväxtnorm som idag råder i hela vårt samhälle. Enligt henne drabbar normen små åldrande kommuner hårt, då de tvingas låtsas att de tror på en befolkningstillväxt. Detta trots att historien och utvecklingen i världen, enligt Josefina Sysser, gör det omöjligt.

– Vi har gått igenom en förändring i ekonomin där många av industrijobben har försvunnit och jobben finns i stället inom service- och tjänstesektorn. Till skillnad från jordbruk eller industri finns de arbetstillfällena i huvudsak där det bor mycket människor.

Det är de unga som flyttar

De kommuner som riskerar att få en ännu äldre och mindre befolkning i framtiden är framförallt de kommuner som ligger långt ifrån de stora tillväxtregionerna. Men även de som är stora till ytan men små till antalet invånare. 

– Idag är det inte så att det går flyttlass från landsbygden. Men det är de unga som flyttar och de stannar sedan i staden och får sina barn där.

Konsekvensen av detta blir att färre personer i arbetsför ålder ska stå för välfärden och omhändertagandet av barn och äldre i de krympande kommunerna. Samtidigt riskerar de företag som finns kvar att drabbas av kompetensbrist.

Viktigt med en plan B

– Mitt budskap är att kommuner kan ha som plan A att de vill växa och bli fler, men om de misslyckas med det år efter år, så behöver de också ha en plan B för hur de ska hantera att de blir färre.

Enligt Josefina Sysser är det problematiskt att de flesta krympande kommuner idag helt saknar en strategi för hur de ska lyckas krympa på ett transparent, genomtänkt och hållbart sätt.

– Man drar sig in i det längsta för att göra nedläggningar och besparingar vilket leder till att det blir ett ostrukturerat anpassningsarbete.

Kommunerna sticker huvudet i sanden

Hon tror att orsaken till att många kommuner inte vill prata om problemen är att de är rädda att det ska skrämma bort både invånare och företag men att denna ovilja i stället hindrar kommunen från att utvecklas.

– De tror att det blir en självuppfyllande profetia och tänker att om vi inte pratar om detta så kommer det att gå över. Men den logiken är väldigt problematiskt eftersom det innebär att man inte får någon debatt alls i samhället om hur situationen ska hanteras, säger Josefina Syssner.

Stor skillnad mellan Kalmar och Kronobergs län

Kalmar Län

Medelålder: 43,8 år (Sverigemedel: 41,2 år)

Andel högutbildade: 19,9 procent  (Sverigemedel: 27,0 procent)

Befolkningsökning: 2014-2017 3,4 procent. Utan inflyttningen från utlandet skulle länets befolkning ha minskat under hela 2000-talet eftersom fler personer flyttar från länet till övriga Sverige än vad som flyttar in från övriga landet.

Eftersom det främst är unga som flyttar från länet blir födelsetalen låga och dödstalen höga i länet relativt riksgenomsnittet.

Kronobergs län

Medelålder: 41,5 år (Sverigemedel: 41,2 år)

Andel högutbildade: 22,5 procent (Sverigemedel: 27,0 procent)

Befolkningsökning:  2014-2017 4,4 procent

Sedan år 2000 har de flesta av länets kommuner haft en stabil utveckling, men endast i Växjö har ökningen överstigit riksgenomsnittet. Tingsryd och Uppvidinge har haft en negativ befolkningsutveckling. Kommunerna i länet har således väldigt skilda förutsättningar när det gäller att hantera framtidens välfärd och kompetensförsörjning.

Läs mer här: Historisk befolkningsökning i Kronoberg

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.