Vissa smålänningar firar den den ”fössta tossdan i mass” med ”massipantåta”. Foto: SVT

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till

Uppdaterad
Publicerad

”Fössta tossdan i mass” – kan vara den nya småländska nationaldagen. Vi undersökte hur dagen firas.

Första torsdagen i mars har blivit en snackis på sociala medier som den perfekta dagen att fira den småländska dialekten, där ibland r-ljudet försvinner eller förvandlas till ett slags vokalljud.

Chester Åman är född och uppvuxen i Huskvarna men hans förslag varför dagen är speciell har ingenting med hur han pratar att göra. 

– Kan det vara ostkakans dag?

Chester har delvis rätt i att lyfta fram något ätbart som ett sätt att fira. Men det ska vara med marsipantårta i så fall. Eller ”massipaantåta” som de riktiga smålänningarna säger.

– Folk beställer marsipantårta och då ska det ska glasyren vara skriven med den småländska stavningen – Fössta tossdan i mass, berättar Susanne Broqvist, konditor.

”Vi firar varje dag”

Gun Björklund föddes i Göteborg men har bott i Småland i många år. Hon gick på café i dag men hade ingen aning om varför den här dagen är speciell.

– Fössta tåtan i mass är det ju i dag, säger hon om dagen.

Men varken Gun eller någon annan som vi träffar brukar fira dagen.

– Vi firar varje dag här med kaffe så vi gör, säger Ronny Filipsson som är född i Lenhovda. Men att det skulle vara något särskilt med fösta tossdan i mass visste jag inte.

Stolta smålänningar

De flesta som vi stöter på är stolta över sin dialekt och kan tänka sig att börja fira dagen. Men inte med ”massipaantåta”. Börje Johansson har ett helt annat förslag.

– Då vill jag ha kroppkakor. Det är mycket mer småländskt och kom säkert före massipantåtan, säger han med ett skratt.

Lennart Olofsson, född i Älmhult, skäms absolut inte över sitt sätt att prata.

– Härligt! Jag gillar dialekter de tillför mycket. Då kan Stockholmarna komma ner och lära sig hur man säger r, säger han

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.