Den konceptuellt inriktade konstnären har både hyllats och kritiserats under sin karriär. Lars Vilks skapade bland annat konstverket Nimis, en uppsättning träkonstruktioner av bland annat drivved, i nordvästra Skåne. Det byggdes i ett naturreservat vilket ledde till en mångårig konflikt med Länsstyrelsen i Skåne. Han menade att de juridiska processerna som pågick var en del av konstverket.
– Vilks var väldigt konsekvent i sitt konstnärskap, och det har jag alltid hållit honom högt för. Han väcker känslor, man är antingen för eller mot. Men det finns ingen som är likgiltig inför honom, säger konstkritikern Dan Jönsson.
Hur har både hatet och stödet präglat hans konst och liv?
– Märkligt nog inte så mycket rent konstnärligt. Han har alltid låtit konstprojekten leda honom dit de vill. Men rent personligt har det påverkat honom enormt mycket, och han var nog bitter över det skrala stöd han fick i början när hela den här cirkusen drog igång efter rondellhundsteckningen, förklarar Dan Jönsson och fortsätter:
– Jag tror att i efterhand kommer man se honom som en av de viktigaste figurerna i svenskt konstliv under de senaste 20-30 åren. Han var en pionjär redan på 70-80-talet för svensk konceptkonst.
Inte fått det stöd han borde
Enligt Svenska Dagbladets debattredaktör Elsa Westerstad var Vilks grundläggande idé att varje idé går att kritisera.
– Han var inte en person som kritiserade människor utan ville väcka frågor. Han var en djupt humanistisk person och yttrandefriheten var en fråga han stod för. Men på senare tid har han fått en nästan ”galen”-stämpel i offentligheten. Nu när man hör alla hyllningar är det med viss bitter eftersmak. Han har inte fått det stöd han borde ha fått under sin livstid, säger Elsa Westerstad i Morgonstudion.
Trots den mediala uppmärksamheten kring Vilks hade han en perifer plats i den svenska konstvärlden, menar Elsa Westerstad.
– Han var en intressant konstnär som Sverige nästan inte förtjänade. Inte bara för Muhammedteckningarna utan också för Nimis, som ju betyder ”för mycket” på latin. Han var lite för mycket för det här landet.
Testade yttrandefriheten
Även Ida Ölmedal, kulturchef på Sydsvenskan, lyfter fram hur Vilks satte yttrandefriheten på prov i sin konst.
– Yttrandefrihet är ofta ett högtflygande ord som man ofta tänker inte har något konkret pris, men i Lars Vilks fall visade det att det verkligen kan ha det. Det hans fall testade var i vilken grad samhället vill vara med att betala priset, säger hon och fortsätter:
– Detta kunde man se redan från starten när kommunpolitiker i Höganäs kritiserade Lars Vilks för att han utsatte andra för fara istället för att se det som att det här är ett pris som vi måste betala tillsammans som samhälle för vår gemensamma yttrandefrihet.
Regeringen reagerar
Även Sveriges kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) har kommenterat händelsen.
”Oerhört tragiskt med trafikolyckan i Markaryd där konstnären Lars Vilks och två poliser omkommit. Lars Vilks som sedan 2010 tvingats leva i ofrihet på grund av att han gjort bruk av sin yttrandefrihet och sin konstnärliga frihet. Så outsägligt sorgligt att det skulle sluta såhär”, skrev Amanda Lind.
Hör journalisterna Stina Dabrowski och Ida Ölmedal prata om Lars Vilks betydelse för yttrandefriheten i klippet ovan.