Värmeverket i Växjö eldar med biobränslen som inte ger något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären, utan växtligheten tar upp all koldioxid.

Nu ska man samla in koldioxiden innan växtligheten gör det. På så sätt kommer man att uppnå det som kallas negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att mer koldioxid tas upp än vad som släpps ut.

På ett år innebär det att upp mot 200 000 ton koldioxid ska besparas atmosfären.

– Det motsvarar lika mycket som om alla kronobergare skulle ställa sina bilar under två års tid, säger Erik Tellgren, vd för Växjö energi.

Koldioxiden lagras i berggrunden

Koldioxiden avskiljs från rökgaserna och komprimeras till flytande form. Sedan transporteras vätskan till Nordsjön där den lagras i berggrunden 3 000 meter under vattenytan.

Där förenar den sig efterhand med kalkstensmineral. På det sättet får man ett minusutsläpp av koldioxid.

Men det är först om några år det här kan bli en verklighet.

– Vi tror att anläggningen kan vara på plats och i drift år 2027. Det vi behöver nu är att rätt styrmedel kommer på plats och ger oss rätt förutsättningar för att kunna realisera koldioxidinfångning, säger Erik Tellgren.

Miljardinvestering

Investeringen är beräknad till 1 miljard kronor och är fördelad på en drifttid på 20 år och motsvarar en kostnad på drygt en krona per infångad kilo koldioxid från atmosfären. Man har sökt bidrag från EU och Energimyndigheten. Enligt Erik Tellgren kommer det här inte att innebära några höjda kostnader för Växjös fjärrvärmekunder.

– Det finns en beräkning som Trafikverkets klimatexpertgrupp ASEK har gjort där man värderar den samhällsekonomiska nyttan till sju kronor per kilo permanent insamlad koldioxid, och omvänt om man fortsätter att släppa ut växthusgaser. Det här innebär att när anläggningen väl är i drift om sex år så blir återbetalningstiden bara ett år och sedan går vi med vinst, i vilket fall om man ska utgå från Trafikverket och deras expertgrupp.