Sedan i våras har polismyndigheten 150 övervakningskameror uppsatta på brottsutsatta platser i landet.

– Om vi lyckas få bort kriminaliteten från de här platserna är det en vinst, för då kan vanliga hederliga människor ta tillbaka det offentliga rummet, säger Joakim Söderström, nationellt ansvarig för polisens allmänna kameraövervakning, till TT.

Från politiskt håll har det framförts förslag om att förenkla polisens övervakning, exempelvis genom att ersätta tillståndsplikten med en anmälningsplikt. Men det räcker inte, anser Söderström. Polisen vill slippa anmäla och i stället själv ha en förteckning över alla kameror, så att tillsynsmyndigheten kan granska användningen.

Behövs fler

– Det som är problematiskt med om det ska anmälas till någon annan, och det ska motiveras, är att det finns en överhängande risk att det kommer att motsvara nuvarande tillståndsförfarande och bli onödigt betungande. Fokus bör ligga på att personuppgifterna behandlas korrekt, inte på kontrollerande administration, säger Söderström.

Behovet av kameror är stort och eftersatt och därmed är det troligt att antalet poliskameror behöver växa kraftigt de närmaste åren om förfarandet blev enklare, enligt Söderström.

– Det är inte omöjligt att vi kommer att växa till 1.500 kameror spridda på Sveriges yta om tre år, och någonstans där skulle behovet vara täckt.

I slutet av oktober förra året utsattes polisstationen på Dalbo i Växjö för skadegörelse vid två tillfällen genom stenkastning och fyrverkeripjäser.