Partierna funderar just nu på hur de på mindre än tre månader ska ta fram namnen till en valsedel, om det blir extra val. Foto: Johan Nilsson/TT

Partiernas huvudbry: Vilka ska stå på listan vid extraval?

Uppdaterad
Publicerad

Vilka namn ska stå på valsedeln vid ett extra val? För de flesta partierna är det inte en självklar fråga. SVT:s kartläggning visar att de agerar olika.

Det kan bli ett extra val i Sverige inom tre månader. Frågan ligger just nu på statsminister Stefan Löfvens bord, efter att hans regering fallit vid en misstroendeomröstning i riksdagen under måndagen. Men hur namnen på en sådan valsedel ska tas fram varierar mellan partierna, visar SVT:s rundringning.

– Där säger våra stadgar att då använder man föregående vals lista, vi kommer använda den lista vi hade för 2018 års val, säger Malin Sjölander, ordförande för Moderaterna i Kalmar län.

Mycket arbete

Och de flesta partierna kommer förmodligen agera på ett liknande sätt, även om de ännu inte fattat beslut.

– Det kommer ju vara så otroligt mycket annat arbete som kommer att göras på väldigt kort tid, därför tycker jag att nomineringsarbetet är skönt att ha förberett sedan tidigare, säger Malin Sjölander.

Använder listan för 2022

Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet tänker annorlunda.

– Vi har kommit ganska långt med den lista vi ska sätta till 2022, så vi kommer utgå från den, säger Jonas Löhnn, regional riksvalberedare för Miljöpartiet i Kalmar län.

– Vi har haft unga människor som bytt bostadsorter och folk kommer och går, så det är orealistiskt att göra någonting av 2018 års valsedel. Det är bättre att vi fortsätter med det påbörjade arbetet.

Så utformas partiernas valsedlar vid ett extra val

Socialdemokraterna:

Samma lista som 2018 i Kalmar län, enligt tidigare beslut. Uppflyttning – ej tillägg – vid strykningar. Förmodligen samma lista som 2018 i Kronobergs län, men beslut ännu ej fattat.

Moderaterna:

Samma listor som 2018, enligt partistadgarna. Uppflyttning vid avhopp, möjlighet till tillägg i händelse av omfattande avhopp.

Sverigedemokraterna:

Utgångspunkten är 2018 års listor, men det kan ske justeringar. Riksorganisationen äger frågan.

Centerpartiet:

Ej beslutat. Partistyrelsen kommer med rekommendation till distrikten om det blir aktuellt.

Vänsterpartiet:

Partistyrelsen kan besluta om formerna. Sannolikt tas nya listor fram vid extra valkonferens i varje distrikt.

Kristdemokraterna:

Förmodligen kommer 2018 års listor att gälla, men arbete pågår med en rikslista inför 2022 och den skulle möjligen kunna bli aktuell redan vid ett extra val.

Liberalerna:

Ej beslutat. Frågan ännu ej väckt. Hur lång tid det är till det eventuella extra valet när det utlyses påverkar.

Miljöpartiet:

De tänkta listorna till 2022 kommer sannolikt användas. Ej aktuellt att använda 2018 års listor.

Källa: respektive partiers ordförande i Kronobergs och/eller Kalmar län, i MP:s fall regional riksvalberedare i Kalmar län.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.