Dennis Wiström är agronom och projektledare för havsmiljö Gamlebyviken och han har under de senaste året jobbat med flera projekt, bland annat med att göra åtgärder inom lantbruket.

Tillsammans med honom åker vi ut till Häckerstad gård utanför Gamleby, som ägs av lantbrukaren Fredrik Andersson. Där visar Dennis Wiström vilka åtgärder de har gjort.

– Det vi har gjort här syftar till att minska övergödningen och samtidigt öka produktionen på fälten. Vi har bland annat gjort strukturkalkning, fosfordammar och våtmarker, säger han.

Viktigt att hålla kvar näringen

Dennis Wiström förklarar att hälften av kvävebelastningen till kustvattnet kommer från jordbruksmarken och därför gäller det att hitta metoder som håller kvar näringen på fälten. Strukturkalkning är en sådan metod och han visar oss ett fält där det används.

– När man sprider ut kalk på fälten blir jorden porös. Leraggregaten i jorden ligger som flak, som kan liknas vid en kortlek och när man strukturkalkar bildas trekantiga moduler som kan liknas vid ett korthus. Det gör att näringen och vattnet stannar kvar i marken, berättar Dennis Wiström.

Trots strukturkalkningen finns det fortfarande ett läckage från fältet, så därför har det också grävts en fosfordamm som samlar upp näringsrikt vatten från fältet så att det inte försvinner ut i Östersjön.

– Det fungerar som ett reningssteg innan vattnet kommer ut i vattendraget. Det här är en av de första fosfordammarna som har anlagts i Sverige och det gjordes för tre år sedan.

Övergödning kan bli resurs

Ett annat projekt Dennis Wiström jobbat med är det vid Dynestadviken i Gamleby. Bottenvattnet som ligger längst in i viken har extremt höga halter av kväve och fosfor.

I ett pilotprojekt som Västerviks kommun drivit tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet har man testat att pumpa upp bottenvattnet från viken och använt det som gödselmedel för bevattning av omgivande åkrar. Genom det projektet vill de visa att övergödningen inte bara är ett problem utan också kan ses som en ekonomisk resurs.