Alexandra Durne tror att hon hade kunnat berätta om det övergrepp hon utsattes för som barn, om hon fått fler frågor om hur hon mådde och varför hon var ledsen. Foto: Karin Ahlgren/SVT

Teg om övergrepp hela uppväxten – nu hjälper historien andra

Uppdaterad
Publicerad

Som barn utsattes Alexandra Durne för sexuella övergrepp av en släkting. Hemligheten följde henne tills hon fyllde 23. I dag jobbar hon som skolkurator och använder sina egen berättelse som ett viktigt verktyg.

Sexuella övergrepp är en stor del av Alexandras liv. I höstas var hon med och arrangerade Metoo-maifestationen i Kalmar, och till vardags jobbar hon som kurator och föreläser om just sexuella övergrepp.

Hon önskar att någon vuxen funnits där för henne  när hon själv var utsatt. Att någon vågat fråga hur hon mådde och varför hon mådde dålig.

– Om jag hade fått fler frågor kring varför jag var ledsen och varför jag kände som jag kände så hade det till slut kunnat komma fram, säger Alexandra Durne.

Att vuxna ska våga fråga och orka ställa frågor till barn, även om den vuxne kanske är rädd för svaret, är oerhört viktigt, menar Alexandra Durne.

Föreläser om sitt liv

I sina föreläsningar använder hon sitt eget liv och det hon råkat ut för som exempel.

– Jag berättar min historia, för jag vet att det finns andra som känner igen sig. Men också för att det finns folk som inte alls känner igen sig och kan behöva verktyg eller tecken på vad man ska titta efter när det handlar om barn som kan ha utsatts för sexuella övergrepp.

Bemötandet avgörande

Alexandra trycker också på bemötandet som offer får när de vågar berätta, både av myndigheter, omgivningen och samhället i stort. Som exempel nämner hon hur frågorna ställs under ett förhör, som varför den som utsatts inte berättat något tidigare.

För egen del säger hon att hon teg om de övergrepp hon utsattes för av flera skäl.

– Dels kände jag att det handlade om någon plikt att jag skulle vara tyst, jag fick uppfattningen att det var vår hemlighet, så det låg ett ansvar på mig att hålla tyst om det, säger Alexandra.

Så upptäcker du övergrepp hos barn

Som vuxen kan det vara oerhört svårt att veta vad för signaler en ska leta efter för att upptäcka om ett barn utsätts för övergrepp, och vanligt är att några signaler inte ens syns även om en vet. Skolkuratorn Alexandra Durne menar att vuxnas bemötande, frågor och samtal med barn är avgörande.

  • Vuxna måste våga prata med barn om sex, personlig integritet, rätten att alltid säga nej, att övergrepp kan begås av vem som helst och det är alltid lika fel av den som gör det.  
  • Vi måste underlätta för barn att bryta tystnaden, både gällande egna upplevelser men också om de hör något om en kamrat eller ett syskon. Bara att prata om övergrepp alls kan göra den stora skillnaden. Det ska inte vara nåt att skämmas över för barnet.

Några möjlig varningstecken:

– Barn som blivit utsatta kan bli obekväma med nakenhet, beröring och kroppen i allmänhet.

– De kan ha dålig självkänsla, dra sig undan och vara nedstämda.

– Men barn kan också uppträda på helt motsatt vis, genom att bli mer närgångna, bekräftelsesökande, sexuella, destruktiva och utåtagerande

– Vid misstanke om övergrepp måste vuxna agera, genom anmälan till socialtjänsten eller polisen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.