Erik Wångmar, docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, ser att flera kommuner i Kalmar och Kronobergs län har problem att få ihop ekonomin. Han nämner Högsby och Uppvidinge som exempel på kommuner med stora underskott, men framförallt de som redan beslutat om skattehöjning. 

– Mönsterås, Mörbylånga, Emmaboda och Tingsryd har redan beslutat att höja skatten och det är ett sätt att hantera problemet snabbt, säger han. 

Besparingar väntar också

Andra kommuner kommer istället att införa olika besparingar och det kommer påverka kommuninvånarna på olika sätt. Det kan till exempel handla om att personal sägas upp, kommunala avgifter höjs eller att en landsbygdsskola läggs ner. 

Hur påverkar migrationen kommunernas ekonomi? 

– På kort sikt har det varit ett plus för kommunerna att ta emot många flyktingar eftersom staten betalade ut stora bidrag för detta. Men det har också inneburit ökade kostnader för många. Men det är inte jämt fördelat. Vissa kommuner har tagit emot betydligt fler. Kostnaderna beror också på om de bor kvar, hur snabbt de kommit i sysselsättning och i hur stor utsträckning de behöver försörjningsstöd.

Vissa kommuner har fått ökade statsbidrag

En del av de kommuner som tog emot många nyanlända under 2015, 2016 och 2017 har fått extra statsbidrag inför 2020. Men enligt Erik Wångmar handlar det inte om några stora summor.

– För exempelvis Nybro handlar det om tre miljoner så det är inga avgörande pengar, säger Erik Wångmar.

Samtidigt påpekar han att underskotten inte enbart kan kopplas samman med flyktingmottagandet. En annan anledning som han pekar ut är de ökade behoven inom exempelvis äldrevården.

Hur besvärligt är det historiskt sett? 

– Det är inte lika allvarligt som på 90-talet då staten hade ett stort underskott. 

Hur orolig ska man vara? 

– Man ska han en viss oro, men inte den värsta oron enligt mitt sett att se det, säger Erik Wångmar. 

I klippet berättar stativetaren Erik Wångmar bland annat hur kommunerna hamnat i den här situationen.