I en ny medlemsundersökning från Lantbrukarnas riksförening (LRF) svarar 59 procent av de tillfrågade att de känner framtidstro. Resultatet är en rejäl ökning från året tidigare, då bara 45 procent kände framtidstro.

– Det är väldigt glädjande. Jag har varit förbundsordförande i sex år och jag sa när jag tillträdde att vi behöver större framtidstro. Det finns stora möjligheter för det svenska lantbruket, och om vi inte ser dem själva så blir det svårt att realisera dem, säger Helena Jonsson, förbundsordförande på LRF.

Högre priser

Enligt Helena Jonsson är det framförallt de ökade marknadspriserna på mjölk, nöt och griskött som gör att bönderna nu ser ljusare på framtiden. Fler vill köpa svenskt tack vare grönt tänk och lågt användande av antibiotika inom köttproduktionen, menar hon.

– Mjölkkrisen är över. Vi har ett nationellt pris som är över världspriserna på nöt och gris. Sen tror jag det spelar in att svenska politiker nu säger att vi ska ha en offensiv inställning till livsmedelsproduktion och exporten. Det har man inte vågat säga på 30 år, säger hon.

Störst tro i Jönköping

Störst framtidstro finns i Jönköping, Västra Götaland och Värmland – som är klassiska områden för djurhållning och växtodling. Värst är situationen i norra Norrland.

– Det finns en stor gleshet i de nordligaste länen. Man blir helt enkelt ganska ensam. Om man ska tycka att det är roligt och om man ska vilja investera kapital så kan man inte vara den enda mjölkbesättningen, det blir svårt med service på maskiner och dyrt med transporter, säger Helena Jonsson.