Det var i maj i år under Stefans Löfvens besök i Södertälje, som statsministern meddelade att regeringen inte kommer att erkänna Seyfo, folkmordet år 1915, då över 1,5 miljon assyrier, syrianer och armenier mördades i dåvarande Osmanska riket. Beskedet gav han efter att SVT Nyheter Södertälje vid upprepade tillfällen sökt honom för att få klarhet i frågan som han inför förra valet, under ett besök i just Södertälje där över uppskattningsvis 30 000 ättlingar till överlevare bor idag, lovade att driva.

Reaktionerna har sedan dess avlöst varandra och den efterföljande debatten har främst handlat om Socialdemokraternas svek. Kommunstyrelseordförandena i Södertälje, Botkyrka, Norrköping och Örebro har bland annat i en debattartikel i Svenska dagbladet kritiserat den egna partiledaren och flera organisationer har protesterat högljutt.

Som en direkt respons på reaktionerna kallades utrikesminister Margot Wallström till Södertälje med en förhoppning om att hon skulle komma med ett annat budskap. Men det var inget nytt besked hon gav, tvärtom.

Kan skada relationen mellan länderna

Nu ger sig även Turkiets ambassadör in i debatten – och han stödjer statsministern.

– Den svenska statsministern ansvarar för att ta beslut som inte skadar relationen mellan Sverige och Turkiet. Självklart kommer han inte att göra ett sådant misstag, det är väldigt smarta personer här, säger Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige till SVT Nyheter Södertälje.

Han berättar att Turkiet regelbundet kontaktar regeringen när frågor om folkmordet kommer på tal, detta gjordes senast för ett par månader sedan, uppger han.

– Självklart, vi tar alltid kontakt med utrikesministern samt med riksdagsledamöter när den här typen av diskussioner kommer upp i riksdagen. Vi påtalar att det enbart har en negativ effekt på relationen mellan Turkiet och Sverige.

Ifrågasätter forskning

Seyfo har erkänts som folkmord av flera parlament i världen, till exempel Frankrike och Tyskland. Men Turkiet har hela tiden avfärdat anklagelserna om folkmord och fortsätter att föra en hårdför linje i frågan. Man hävdar att världens enade forskning som gjorts i frågan är partisk.

Ambassadör Emre Yunt säger att Turkiet inte kommer att ändra inställning i frågan – utifrån nuvarande forskning.

– Det är en ensidig tvingande press på den turkiska regeringen att acceptera den här sortens påståenden men det kommer inte att fungera. Jag som Turkiets ambassadör i Stockholm vill vara tydlig, det kommer aldrig fungera, säger han och fortsätter:

– Låt dem jobba 100 år till, låt vilket parlament i världen ta beslut i frågan, vi kommer aldrig att acceptera det.

Ambassadören välkomnar att en ny internationell utredning görs och säger att Turkiet kommer rätta sig efter resultatet så länge alla forskare är överens.

Folkrättsjurist kritisk

Folkrättsjuristen, Ove Bring, som jobbat på Utrikesdepartementet, kom i kontakt med folkmordet första gången i början på 90-talet. Han är kritisk till ambassadörens resonemang. Han säger att Turkiet är positiva till en internationell utredning för att landet senare ska kunna lägga in sitt veto mot slutsatserna.

– Det är för att de vill ha möjlighet att kunna sätta stopp för en ståndpunkt som kommer ut ur den utredningen som de själva inte är beredda att acceptera. Då kommer det inte bli någon enighet i den internationella utredningen.

Folkrättsjuristen som också är folkrättsprofessor emeritus, är kritisk till att en ny internationell utredning behövs.

– Turkiet menar att man inte kan bevisa i dokumenten att man hade avsikten att begå massmord på människor av kristet ursprung men forskarna har bevisat att det var så. Det finns långa litteraturlistor på forskare som har skrivit om den här tiden i det Osmanska riket, forskningen är redan gjord.

– Och Turkiet finns representerat där men deras ståndpunkt är i minoritet, säger han.

Månar om relationen mellan länderna

Turkiets ambassadör Emre Yunt säger att han tolkar statsministerns ställningstagande som att Sverige är mån om relationen med Turkiet och därmed väljer att inte erkänna folkmordet 1915.

Vad kommer konsekvensen för relationen mellan länderna bli om Sverige väljer att erkänna folkmordet?

– Det kommer bli väldigt allvarliga konsekvenser, det kommer påverka alla sorters relationer, politiska, ekonomiska – ja allt, säger Emre Yunt.

Varför det?

– För att vi accepterar inte den här typen av bestämmelser om historiska händelser av regeringar och parlament. De är baserade på press från den så kallade diasporan som har rösträtt inom politiska partier i de länderna. Men en historisk händelse kan inte röstas igenom av ett parlament, säger han och syftar på att Sveriges riksdag 2010 röstade igenom ett erkännande av folkmordet.

Historiska händelser ska utredas av historiker, men är det inte sedan politikernas skyldighet att förhålla sig till historiska fakta?

– Det finns inga historiska fakta skrivna av opartiska historiker i det här fallet, säger ambassadören.

Ove Bring är av en helt annan åsikt.

Är det rätt av politiker att rösta om en händelse som inträffade för över hundra år sedan – i ett annat land?

– Ja det är klart att det är det, historikerna har gjort sitt när det gäller att ta reda på vad som hänt och då är det upp till politikerna att dra slutsatser i de grundvalen.

Ambassadör kallades hem

Efter riksdagens erkännande markerade Turkiet sitt missnöje med att skicka hem sin ambassadör under en period.

– Det här kommer att få dramatiska konsekvenser för relationen mellan Sverige och Turkiet. Och det kommer nog inte kunna uppvägas snart, sa den dåvarande ambassadören, Zergün Korutürk till Aktuellt.

Men hennes frånvaro blev inte långvarig då dåvarande utrikesminister Carl Bildt, var snabb med att understryka att regeringen inte skulle verkställa beslutet.

– När vi fick det klart för oss så åkte ambassadören tillbaka. Om regeringen röstar igenom det nu kommer jag med all säkerhet skickas hem – och kanske inte komma tillbaka, säger Emre Yunt.

Se mer i SVT Nyheter Södertäljes nyhetssändningar.