Efter teorrordåden i Paris lade EU-kommissionen fram ett förslag för skärpta vapenlagar. Avsikten är att minska antalet av, och att förhindra handel med, illegala vapen. Men risken finns att även legala vapenägare påverkas. Bland annat föreslås ett förbud av halvautomatiska vapen, som används flitigt inom jakt som bland annat bedrivs inom Stockholms län.
Jens Gustafsson är biträdande riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas riksförbund. Han bor i Solna och jagar cirka hundra dagar om året, ofta i Södertäljeområdet.
– De har ju blivit väldigt populära i Sverige, kulgevären, i samband med att vildsvinen har kommit in. Överlag är det ett väldigt väl anpassat vapen till mycket av den jakt som bedrivs i Sverige i dag, menar han.
”Fyller inte syftet”
Jens Gustafsson ställer sig kritisk till den del av EU-kommissionens förslag som behandlar så kallade halvautomater.
– Syftet med förslaget, att motverka terrordåd och terroristangrepp, dit når man absolut inte genom att begränsa laglig användning av vapen. Det finns en hel mängd studier som visar att den legala användningen av vapen och legala vapen inte används i illegala kretsar.
”Verkligheten har givit forskningen fel”
En del av de svenska studier som bedrivits på området har gjorts av Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. I Dagens juridik sammanfattar han, i samband med en tidigare vapenutredning som Polishögskolan lade fram på regeringens uppdrag 2013:
”Skjutvapen med tidigare legalt ursprung i Sverige används nästan aldrig vid kriminell verksamhet. Även stölder av legala vapen (det vill säga även sådana som inte sedan används för kriminell verksamhet) är enligt den forskning som finns mycket ovanliga.”
Men Inrikesminister Anders Ygeman (S) menar att verkligheten givit forskningen fel. Han ger exempel på fyra dåd utförda med legala vapen.
– Vi har Peter Mangs i Malmö, som sköt med legala vapen som han hade licens för, Anders Behring Breivik i Norge, som sköt med jaktvapen som han hade licens för, och gärningsmännen i Bataclan och Charlie Hebdo, som sköt med legala vapen som hade reaktiverats, säger Anders Ygeman till SVT Nyheter Stockholm.
– Så det finns ett problem med vapen som har köpts legalt och sedan hamnat i brottslingars händer. Jag tycker att det är bra att kommissionen lägger fram förslag för att förhindra användningen av illegala vapen, men det är synd att man samtidigt som man gör det också lägger ett antal förslag som inte kommer att få den effekten och istället försvårar för svenska jägare, fortsätter han.
Oklarheter i kommissionens förslag
En stor del av kritiken från svenska jägare ligger i att EU-kommissionens förslag innehåller oklarheter kring vilka vapen som åsyftas.
– Det finns olika beskrivningar, att det ska handla om att vapnen ska se ut på vissa sätt eller vara utformade för att efterlikna olika typer av andra vapen. Den luddigheten riskerar naturligtvis att sätta tusentals jägare i oklara rättslägen, där man står med ett vapen och undrar om det är lagligt eller inte, säger Jens Gustafsson.
– Det finns ju rejäla brister i hur man definierar de vapen man säger sig vilja komma åt från EU-kommissionen. Där är det viktigt att Sverige ligger på EU-kommissionen för att den här lagstiftningen inte ska drabba svenska jägare, menar Anders Ygeman.
I vilken mån har Sverige möjlighet att motsäga sig en del av innehållet i förslaget?
– Jo, vi vill naturligtvis förändra förslaget så att det fortfarande är skarpt mot de vapen som riskerar att användas mot terrorister, men inte drabbar svenska jägare med onödiga regler och byråkrati, säger Ygeman.
Har ni möjlighet att kunna påverka det här?
– Jag hoppas det. Den ansvarige kommissionären framförde förståelse för de svenska kraven när jag mötte honom.
Regeringen har sänt ut EU-kommissionens förslag på remiss till ett femtiotal instanser, för att ta in synpunkter. Remissvaren ska vara inkomna till Justitiedepartementet senast 5 januari. Vad som händer därefter är för tidigt att svara på, enligt Anders Ygeman.
Förslaget finns tillgängligt på kommissionens webbplats.