I sin nya forskning har Martin Andersson, historiker och filosofie doktor vid Södertörns högskola, grävt i ett hundratal register över svenskar som betalade skatt under 1600-talet. Det som staten misstänkte som skattefusk där det uppstod luckor för uteblivna betalningar, visade sig i många fall istället handla om personer som flyttat och möjligen skattade från annan ort.

Människor flyttade runt

Det är genom dessa urgamla dokument som Martin Andersson kunnat dra slutsatsen att bondesamhället i 1600-talets Sverige, som ofta ritas upp som inskränkt, inte är korrekt.

– Uppfattningen att människor var i det närmaste orörliga har präglat forskningen utan att någon egentligen kritiskt granskat den föreställningen. Forskningen har avfärdat de som flyttat som undantag. Tvärtom var 1600-talets svenskar mycket rörliga, säger han.

I Södertälje spelade den livliga handeln i hamnen en viktig roll under tidsepoken och detta skapade naturliga flyttmönster till och från staden.

Svenska självbilden bör omprövas

Vilken betydelse har uppgifterna?

– Det finns en tradition i den svenska självbilden att man föreställer sig att svensken förr var bofast, han föddes och dog på sina fäders gård och lämnade inte den. Men självbilden bygger på ett behov av att dels framhäva den svenske bonden som en stark urtyp, men också att kunna säga att vi är moderna, något helt annat än vad det var förr i tiden.

I videon ovan berättar Martin Andersson vilken betydelse hans nya slutsatser har för den svenska självbilden.