– Man ska inte se detta som en gräddfil till bostad för det är det inte, säger Pierre Gharzani, resultatenhetschef, Södertälje kommun. Foto: Linda Asmar/SVT

Många ”fastnar” i sociala bostadskontrakt i tiotals år – trots Södertäljes mål på två år

Uppdaterad
Publicerad

Unga vuxna med social problematik är den grupp som Södertälje kommun beviljar flest sociala bostadskontrakt. Målet är personerna ska kunna överta kontrakten efter två år – men en genomgång som SVT gjort visar att många har kvar stödinsatsen i tiotals – och i vissa fall tjugotals år.

Södertälje kommun har drygt 370 sociala bostadskontrakt, alltså tillfälliga bostäder som hyrs ut till bostadslösa med sociala problem såsom missbruk eller skulder hos Kronofogden. Personerna kan då, utan att köa, få ett tillfälligt lägenhetskontrakt.

Under boendetiden får personerna stöd från socialförvaltningen med målet att efter två år stå redo att kunna överta kontrakten, vilket ett femtiotal personer årligen gör. Men SVT har begärt ut listan över alla med sociala kontrakt och där framkommer att 75 procent av de som beviljats insatsen bott kvar längre än två år. En av tio har bott i över tio år – och några stycken i tjugo år.

”Ingen gräddfil”

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige, har tittat på hur olika kommuner i landet använder sociala bostadskontrakt. Det som är tänkt som tillfälliga lösningar blir på en del håll permanenta, menar han.

– Sociala kontrakt används för att lösa strukturella problem på bostadsmarknaden och det handlar om Sveriges avsaknad av en social bostadspolitik, säger han.

Men den bilden delar inte Pierre Gharzani, resultatenhetschef på socialkontoret i Södertälje kommun.

– Man ska inte se detta som en gräddfil till bostad för det är det inte. Visst, det är problematiskt att vissa bor kvar en längre tid och vi jobbar febrilt med att personerna ska kunna överta sina kontrakt snabbare, säger han.

Se mer i klippet ovan.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.