Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem är kritisk till att mannen fick gå fri i väntan på dom, och då kunnat begå nya brott. Hör honom förklara varför. Foto: Polisens förundersökning/TT

Misstänks för Väsbysprängning – mamman hittade bomb i garderoben förra året

Uppdaterad
Publicerad

En man i 25-årsåldern från Södertälje greps och häktades förra veckan, misstänkt för en explosion i Upplands Väsby. Detta inträffade bara en vecka innan rättegången i det fall där han redan förra året misstänks ha haft en bomb hemma i sin garderob.

Brottsofferjourens ordförande och den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är kritisk till att mannen fått gå fri i väntan på dom, och då kunnat begå nya brott.

Det var i februari förra året som mamman till den misstänkte ringde till polisen efter ha hittat en bomb i hans garderob. Trots att han redan är känd av polisen och har dömts för flera narkotikabrott beslutar åklagare att släppa honom tre timmar efter gripandet.

Våldsvågen i Stockholm

Sedan dess har han varit på fri fot under hela utredningen. Men bara en vecka före rättegången för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till tre år, grips han igen. Denna gång misstänkt för ett sprängdåd i Upplands Väsby.

Åklagare: ”Uppmanade själv sin mamma att ringa”

Åklagaren vill inte ställa upp på intervju, men svarar i ett mejl att omständigheterna i ärendet kring bomben i garderoben inte var sådana att det fanns skäl att frihetsberöva mannen under utredningen.

Han menar också att den misstänkte själv varit med och avslöjat brottet genom att han uppmanat sin mamma att ringa polisen. Vilket kan anses som en förmildrande omständighet, enligt åklagaren.

Sven-Erik Alhem menar dock att man inte borde ha låtit den misstänkte komma ut efter bara några timmar.

– Om man över lång tid får vistas i frihet och det sedan inträffar ett allvarligt brott på nytt är det mycket allvarligt, säger han.

Se bilder från förundersökningen och hör Sven-Erik Alhem i videon.

Detta krävs för att häkta någon

  • Det är bara en domstol som har rätt att besluta om häktning.
  • I normalfallet krävs det sannolika skäl för att den misstänkte har begått det aktuella brottet.
  • Som huvudregel krävs det även att brottet som man misstänks för kan ge fängelse i minst ett år.
  • Det måste också finnas risk för att den misstänkte antingen avviker, försvårar utredningen eller begår nya brott.
  • Slutligen ska tingsrätten ta ställning om skälen för häktning uppväger det intrång som ett häktningsbeslut innebär för den misstänkte.

Källa: Sveriges domstolar

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsvågen i Stockholm

Mer i ämnet