Uppgifterna kommer från en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) som jämfört bland annat förvärvsfrekvens och gymnasiebehörighet hos personer boende i 15 stadsdelar runtom i landet.
Gemensamt för stadsdelarna är att en stor andel av befolkningen – i snitt närmare 80 procent – har utländsk bakgrund och rapporten är tänkt att mäta graden av integration.
Hovsjö och Ronna
Två av stadsdelarna som mäts av i undersökningen är Ronna och Hovsjö. I båda stadsdelarna har andelen kvinnor som arbetar som förvärvsarbetare minskat. Samtidigt har motsatt förändring skett när det kommer till männen.
Långtidsarbetslösheten bland kvinnor har ökat i Hovsjö men för männen har den minskat. Av de stadsdelar som SCB tittat närmare på är långtidsarbetslöshete bland kvinnor högst i Hovjsö. Sex procent har inte haft ett jobb under sex av tolv månader.
Sämre för kvinnor
För att undersöka förändringar över tid har SCB jämfört perioden 1997-1999 med perioden 2011-2013 och sedan jämfört utvecklingen i stadsdelarna mot utvecklingen i Sverige som helhet.
Andelen män i arbete har ökat i elva av de 15 stadsdelarna. Andelen arbetande kvinnor har ökat i nio. Det ses som tecken på att fler integrerats. Men fortfarande ligger man långt under det svenska rikssnittet på närmare 80 respektive 75 procent förvärvsarbetande män och kvinnor. I de undersökta stadsdelarna har bara drygt hälften av männen jobb respektive drygt 40 procent av kvinnorna.
Att utvecklingen för kvinnorna på arbetsmarknaden inte gått framåt lika mycket som för männen i de undersökta stadsdelarna är inte oväntat enligt Håkan Gustavsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen.
– I många länder är inte det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden på samma nivå som männens. Det här är traditioner och arv som många bär med sig och hänger också ihop med utbildningsnivå, säger han.
Flickors nedgång kraftigare
Även gymnasiebehörigheten ligger lägre i de undersökta områdena: 62 procent för pojkar och 64 procent för flickor jämfört med rikssnittet på närmare 90 procent.
Andelen gymnasiebehöriga har gått ner under perioden, vilket den också gjort i landet i övrigt. Men av oklar anledning har den i de undersökta områdena gått ner mer för flickor – 6 procentenheter – jämfört mot för pojkar – 2 procentenheter. Varför är oklart.
Även för inrikes födda i de 15 stadsdelarna är andelen som är behöriga till gymnasieskolan lägre än i Sverige som helhet.