Betygsskillnader mellan könen ”alarmerande”

Uppdaterad
Publicerad

De senaste två decennierna har flickorna sprungit förbi pojkarna i skolan.

Och i några kommuner i Sörmland är skillnaderna extra påtagliga.

Problemet med pojkarnas svaga prestationer är alarmerande, menar Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid MDH.

– Om flickorna presterade sämre i skolan och huvuddelen av lärarkåren bestod av män, ja då skulle man dra slutsatsen att detta hade betydelse för flickornas prestationer. Det behövs fler män i läraryrket, men som det ser ut nu är det nästan uteslutande kvinnor på våra lärarutbildningar, säger Pirjo Lahdenperä.

Så mår skolan i Sörmland

Direkt från nian till jobb

För några decennier sedan var det möjligt att lämna skolan och gå direkt ut i arbete i många kommuner i Sörmland.

Och även om industrijobben försvunnit i kommuner som Eskilstuna, Vingåker, Katrineholm och Flen så lever den föreställningsvärlden kvar.

– Skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg är särskilt stora i glesbygden. Kanske beror det på att den mentala föreställningsvärlden lever kvar bland pojkarna, säger Pirjo Lahdenperä.

Var trejde utan behörighet

I Katrineholm var flickornas meritvärde 40 poäng högre än pojkarnas förra året. Nästan en tredjedel, 30 procent, av pojkarna lyckades inte heller uppnå behörighet till gymnasiet. Motsvarande andel bland flickorna var 16 procent.

Johan Söderberg (S) är ordförande i bildningsnämnden Katrineholm:

– Katrineholm är en gammal industriort där det tidigare kanske lönat sig att kliva av skolan redan efter högstadiet. Och det har nog varit än mer så bland pojkarna, där man kunnat få jobb på fabriken där pappa jobbat tidigare.

Ser en ljusning

Söderberg ser dock en ljusning i de senaste siffrorna från läsåret 2015. Dessa pekar på att pojkarna i nian lyft sina betyg, även om behörigheten till gymnasiet minskat något.

– Vi får titta vidare på hur vi ytterligare kan förbättra för pojkarna.

För att höja pojkarnas betyg efterlyser Pirjo Lahdenperä, förutom fler män inom skolan, även en speciell kompetens bland nya lärare i glesbygdskommuner.

– När vi pratar mångfaldskompetens utgår vi ifrån vad vi vet om Rinkeby och Stockholms förorter, men det går inte att tillämpa här. Vad som behövs är glesbygdskompetens. Det finns en gammal kultur i kommuner som Katrineholm, Vingåker och Flen som vi måste ta i beaktande, annars riskerar man att inte komma någonstans, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Så mår skolan i Sörmland

Mer i ämnet