I Eskilstuna finns mellan 30 och 50 personer som försörjer sig på att tigga, berättar Tomas Lindroos, direktor på Eskilstuna stadsmission.

– De vet inte vad som är på gång, de har antagligen inte förstått. Många av dem är analfabeter, och kan inte något annat språk än sitt eget. Det gör det svårt att kommunicera med dem.

Får hjälp

Fast de som vill söka tillstånd kommer att få hjälp med pappersarbetet. Stadsmissionens uppgift är att stötta och hjälpa, och att informera om samhället, berättar han.

– Vi kommer att ge stöd och hjälp för att söka tillstånd, precis som vi informerar om till exempel rätt till sjukvård.

Däremot kommer inte Stadsmissionen att betala några tillståndsavgifter, förklarar han.

– Det rimmar inte med vår verksamhet.

Id-handling

Det krävs också att den som har tillstånd kan legitimera sig med en giltig handling. Huruvida de som tigger har de legitimationer som krävs vet han inte.

– Men de har ju tagit sig hit. Jag antar att de har pass eller id.

Att tigga är ingen bra väg till försörjning, konstaterar Tomas Lindroos. Men ett tillståndskrav kan göra allt ännu svårare för den som är utsatt. Eskilstuna stadsmission är kluven i frågan.

Utsattheten ökar

– Redan när förslaget lades var vi remissinstans, och i vårt svar sa vi då att utsattheten hos den här målgruppen ökar, säger Tomas Lindroos.

De som tigger får nu betydligt mindre pengar jämfört med några år sedan, berättar han.

– Vi får se vad som händer nu, om de skaffar sig tillstånd eller om sätter sig på platser där tillstånd inte behövs, säger Tomas Lindroos.

Stadsmissionen i Eskilstuna bedriver projekt tillsammans med organisationerna i Stockholm, Uppsala och Linköping för att stötta och stärka EU-migranter, berättar han.