DNA-teknik lyfter släktforskning

Publicerad

Släktforskning är en snabbt växande folkrörelse. Och som komplement till dammiga kyrkoböcker tar nu amatörforskarna hjälp av modern DNA-teknik.

I 30 år har Barbro Stålheim utforskat sitt släktträd. Numera har hon till och med ett eget släktforskarrum i sitt hem i Stigtomta.

– Man vill ju veta varifrån man kommer och stoppa in människorna i historien på nåt sätt. Jag har alltid varit intresserad av historia, förklarar hon.

Anmoder från Afrika

Nyligen tog hon ett nytt steg i sin forskning. Hon skickade in ett DNA-prov till ett stort amerikanskt analys-företag. För generna, som är själva ritningen för en levande varelse, kan ge en hel del ny kunskap.

Barbros egna gener visar till exempel att hennes avlägsna anmoder hörde till de första stenåldersmänniskorna som kom till Europa från Afrika.

– Den här urmodern kommer jag ju aldrig att veta vem hon egentligen var eller vad hon hette, men på nåt sätt kan man ju sätta fantasin lite i rörelse. Det tycker jag har gett en helt ny dimension.

Jämföra släktträd

Men eftersom släktforskare världen över nu får sina resultat inlagda i stora databaers kan de – om de har tur – få träff på nu levande släktingar de inte ens visste de hade.

Genom att jämföra sina släktträd och leta ytterligare bland kyrkböckerna, kan de sedan förhoppningsvis lista ut hur de är släkt med varandra och bidra till varandras forskning.

DNA-test kan bli standard

Runt 10 000 svenskar har idag låtit analysera sitt DNA. Det uppskattar trosabon Niklas Lindberg som faktiskt livnär sig på att hjälpa andra att släktforska.

Ofta handlar det om sökningar i arkiv och kyrkböcker, men på senare år har han allt mer fått hjälpa kunder med kontakter med de företag som gör DNA-analys.

I framtiden tror han faktiskt att det kommer att bli standard för alla som släktforskar att använda ett DNA-test som komplement till den vanliga traditionella släktforskningen.

– Vi kan använda resultaten för att bekräfta att vår släktforskning har blivit korrekt biologiskt. Och för dem som har luckor och mysterier kan vi nog täppa till och hitta och fylla de luckorna i många fall, menar han.

Oönskade sanningar

Nu är det ju inte gratis. Det billigaste DNA-testet kostar runt 700 kronor, men det kan bli betydligt dyrare.

Och Niklas brukar också varna för att man kan få reda på oönskade sanningar.

Kanske visar det sig till exempel att en syster inte är en syster utan en halvsyster.

– Sånt där kan ju bli en stor familjegrej så därför brukar jag varna innan för att ge folk chansen att tänka efter före, skrattar han.

Omöjligt att avgöra

Nej, det här med gener och arv är inte alldeles okomplicerat. Det märker Niklas också ibland.

– En del tror ju att man kan skilja på om man kommer från södra eller norra Sverige eller om man är ursvensk eller urskandinav.

Men det är omöjligt att avgöra säger han. Generna hos folk från olika kontinenter skiljer sig en aning, men inte mer än så.

Och släktforskaren Barbro Stålheim i Stigtomta då, är hon inte det minsta orolig för att lämna ut sitt DNA till stora företag?

– Nej, inte det här lilla och det här handlar inte om att spåra några sjukdomar eller så, säger hon.

Läs mer:

Facebookgruppen DNA-anor

Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi

Svenska Dagbladets serie Släktkär

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer