Martin Holmgren är generaldirektör för Domstolsverket. Foto: Domstolsverket/TT

Domstolsverkets besparingskrav slår hårt mot tingsrätter i landet

Publicerad

Flera tingsrätter i landet har drabbats hårt av det besparingskrav som kommit från Domstolsverket. Färre förhandlingar och längre handläggningstider är några av konsekvenserna.

Det handlar om det besparingskrav på 0,5 procent av 2019 års anslag som Domstolsverket begärt tillbaka från samtliga domstolar runt om i landet. Detta trots att Domstolsverket fått de anslag som myndigheten önskat från regeringen i den beslutade budgeten.

– Sett i backspegel så borde vi begärt mycket mer. Vi underskattade storleken på måltillströmningarna och kostnaderna har dragit iväg på domstolorna mer än vad vi kunde förutse, säger Martin Holmgren, Domstolsverkets generaldirektör.

Ekonomiska problem

Beslutet slår hårt mot domstolorna runtom i landet och extra hårt mot de som redan har det tufft ekonomiskt. Eskilstuna tingsrätt hade under förra året ett budgetunderskott på 372 000 kronor. Enligt Domstolsverket ser prognosen för i år inte bättre ut. Den visar ett underskott på 350 000 kronor.

Foto: SVT Design

Lagmannen Nils Cederstierna är högsta ansvarig för att Eskilstuna tingsrätt ska hålla budgeten. Han vill inte medverka i någon intervju.

– Det här är inte en fråga som rör oss lokalt, det är en riksfråga, säger han.

Men beslutet drabbar ju er?

– Jag är inte intresserad av att delta i någon tv-intervju, säger han.

Färre förhandlingar att vänta

Han berättar däremot på telefon att tingsrätten nyligen haft ett personalmöte där de anställda informerats om besparingskravet. Enligt lagmannen har det funnits en oro bland personalen för att färre ska få göra mer.

Nu till hösten kommer tingsrätten nämligen att halvera antalet notarier och dra ner på takten. Det kommer att bli färre förhandlingar och längre handläggningstider.

– Det här ska inte påverka arbetsmiljön, säger Nils Cederstierna.

Kan bli fler nedskärningar

Domstolsverket har i årets budgetunderlag begärt 650 miljoner kronor extra för åren 2020–2022, alltså nästan dubbelt så mycket som myndigheten begärde för åren 2019–2021. Och får man inte mer resurser kan det bli fler besparingskrav att vänta redan i år.

– Det är inte helt uteslutet, säger Martin Holmgren.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer