Fler förare åker dit för rattsurfande: ”Svårt att låta bli telefonen”

Uppdaterad
Publicerad

Antalet personer som åker dit för att ha pillat med telefonen under färd har ökat stadigt i hela landet sedan lagen skärptes för fyra år sedan. Polisen vittnar om att en stor del olyckor beror på att folk inte har ögonen på vägen.

– Mörkertalet är stort, folk har svårt att låta bli telefonen, säger trafikpolisen Tomas Bonn.

Den 1 februari 2018 skärptes mobillagen som innebär att det är förbjudet att hålla i telefonen i handen eller annan kommunikationsutrustning när du kör. Men trots den nya lagen är det fortfarande många som använder telefonen när de kör. Något som inte förvånar polisen.

–  Vi tar bara en liten del av alla som håller på, säger Tomas Bonn.

Lagförda rattsurfare i hela landet. Foto: SVT Design

Kraftig ökning sedan lagen infördes

Under förra året var det enligt polisen 18 278 personer i hela landet som bötfälldes för att ha rattsurfat. 2020 utfärdade polisen nästan 15 000 ordningsböter, och under 2018 då lagen skärptes åkte 1 773 rattsurfande förare fast. I Sörmland, där Tomas Bonn arbetar som trafikpolis, är tendensen densamma.

Lagförda rattsurfare i Sörmland. Foto: SVT Design

”Borde ligga på 3 000 kronor”

Om man åker på en bot får man pröjsa 1 500 kronor. Det är en summa som Tomas Bonn tycker borde höjas.

– Den är alldeles för låg, den borde ligga på 3 000 kronor.

Det är ju många som rattsurfar trots att det är olagligt, skulle du säga att lagen är tandlös?

– Nej, det är den inte. Vi skulle kunna jobba dygnet runt och leta efter rattsurfare men vi måste prioritera. I slutändan ligger det på individen och det egna ansvaret. Det gör mig illa berörd när jag bötfäller föräldrar som håller på med mobilen och så har de barnen i bilen samtidigt, det ogillas väldigt.

Vad händer om en person vägrar acceptera boten? I klippet reder trafikpolisen Tomas Bonn ut det och berättar vad du bör tänka på när du sitter i bilen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.