Bland annat skriver hon:

”Efter en del motgångar det sista året så känner jag att jag har kommit längre och längre bort varje gång och har inte hittat min väg tillbaka igen (...) Jag brann för gymnastiken under lång tid, men jag känner inte samma motivation och driv längre (...) Jag känner att jag har nått mitt slut nu”

Men Emma Larsson skriver också att hon är tacksam för alla åren inom gymnastiken och för att hon nådde sitt stora mål att delta i ett OS.

För drygt ett år sedan tävlade Larsson i OS i Rio. Inte långt senare fick hon en meniskskada.