Hjärnforskaren Sissela Nutley säger att den tid vi lägger ner på skärmar börjat tränga undan våra skyddande faktorer så som så som kost, motion och sömn. Foto: SVT

Hjärnforskaren: ”Ungdomars levnadssvanor kan vara orsak till ökning av psykisk ohälsa”

Uppdaterad
Publicerad

Antalet barn och unga som sökt sig till samtalsmottagningarna i Sörmland på grund av psykisk ohälsa har ökat kraftigt de senaste åren. Hjärnforskaren Sissela Nutley menar att det kan bero på hur barn och ungdomars levnadsvanor ser ut idag med allt mindre sömn och mer skärmtid.

– Den tid vi lägger på skärmar börja tränga undan våra skyddande faktorer, det som vi behöver för att må bra. Det handlar om sömn, kost och motion. Ungdomar sover mindre och fler har sömbrist. Och sömnbrist har en stark koppling till nedstämdhet, ökad ångest och oro, säger Sissela Nutley, som är knuten till Karolinska Institutet.

Antalet personer som sökt hjälp på samtalsmottagningarna i Sörmland har ökat kraftigt de senaste åren. 2016 sökte 273 personer hjälp i länet, 2018 var det totalt 1 242 personer.

Unga och psykisk ohälsa

”Jag var ledsen hela tiden”

Region Sörmland startade samtalsmottagningarna 2016 för att fånga upp barn och unga i ett så tidigt skede som möjligt för att förhindra att personer utvecklar allvarlig psykisk ohälsa. De som söker hjälp lider ofta av till exempel oro eller ångest. En av dem som sökt hjälp är Stella Silverström.

– Jag var ledsen hela tiden och kunde må illa och börja gråta. Det var väldigt tungt att göra det hela tiden, säger hon.

Enligt en utredning från Socialstyrelsen så är det oklart varför psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Men Sissela Nutley tror att det delvis kan bero på barn och ungas levnadsvanor med allt mindre sömn och mer skärmtid.

”Gör man inget så finns man inte”

I en studie som hon refererar till visade forskare att den grupp som använt smarta telefoner under tre månader fick ökad social ångest och sämre koncentrationsförmåga.

11-åriga Stella känner precis som många av hennes kompisar en press från sociala medier, även fast det inte var det som hon sökte hjälp för. Hon berättar att de pratar mycket om skärmtiden i skolan.

– När man gjort något bra vill man ha många likes. Gör man inget så finns man inte, säger hon.

Sissela Nutley berättar att det finns studier som visar att det finns ett samband mellan ångest och sociala medier.

– Många ungdomar lägger idag ungefär en tredje del av sin vakna tid på skärmar och beroende på vad man gör kommer den tiden att förklara ens mående. Det gäller att hålla en balans i de sakerna som man vet att man behöver för att må bra, som till exempel sömn och motion. Man måste få till hjärnvila så att man har tid där man inte är stimulerad, säger hon.

Men det finns ju de som skulle säga att det är en överdriven oro, vad tänker du om det?

– Jag säger inte att vi ska sluta med sociala medier för det är där allting händer. Vi måste tänka på hur vi kan se till att få ett användande som inte går ut över saker som vi behöver för att må bra. Det här tar mer tid av vårt dygn än vad vi mår bra av.

Vill införa reglering kring sociala medier

Sissela Nutley vill att politiker ska titta på frågan om man skulle kunna införa någon form av reglering kring sociala medier.

– Om vi inte reglerar så kommer det bara bli värre och värre. Det blir bara extremare metoder för att tävla om vår uppmärksamhet. Vi behöver få till etiska diskussioner och regleringar för hur techbolag får agera gentemot sina användare, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Unga och psykisk ohälsa

Mer i ämnet