Patric Johansson (M) misstänks för att ha fuskat sig till ersättning från Akademikernas a-kassa. Enligt Johansson rör dock det sig dock om ett missförstånd. Foto: SVT

Högt uppsatt Strängnäspolitiker åtalas för bidragsbrott

Publicerad

Patric Johansson (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Strängnäs, åtalas för bidragsbrott. De brottsliga handlingarna begicks enligt åklagaren i början av 2015. Sammanlagt 20.400 kronor ska ha betalats ut felaktigt.

Mariefredsbon ska enligt brottsanklagelserna ha lämnat oriktiga uppgifter till sin a-kassa. Trots att han fått avgångsvederlag ska han ha ansökt om arbetslöshetsersättning.

Stämningsansökan lämnades in till Eskilstuna tingsrätt i fredags. Enligt extra åklagare Frida Hamberg har Johansson i förhör medgivit att han lämnat felaktiga uppgifter men utan avsikt att begå brott.

Beror på misstag

Enligt Patric Johansson beror allting på ett misstag.

– Jag var slarvig och när jag insåg mitt fel var det redan för sent.

Det var i januari 2015 – tre månader innan han valdes till nämndordförande – som Johansson ansökte om ersättning från a-kassan.

Han hade tidigare haft höga befattningar inom läkemedelsindustrin och fått ett avgångsvederlag på drygt en halv miljon.

Läs mer: ”Jag slarvade, hade inte alla dokument i ordning”

Kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, partikamraten Jacob Högfeldt (M):

– Det är givetvis inte bra. Men jag vill vänta med att vidare kommentera innan Patric fått möjlighet att ta del av åtalet, säger kommunstyrelsens ordförande, Högfeldt.

Läs mer: Johansson får kliva åt sidan

Johansson har av åklagaren åtalats för bidragsbrott med vårdslöst bidragsbrott som alternativ i det fall domstolen anser att han inte begått gärningarna med uppsåt utan istället på grund av slarv.

Se vidare faktarutan nedan.

Så säger lagen:

Visa

Bidragsbrottslagen infördes av den borgerliga alliansen 2008. Lagen gäller ersättningar och bidrag som beslutas av kommunerna, arbetslöshetskassorna och ett antal statliga myndigheter.

Den som lämnar felaktiga upplysningar eller inte anmäler ändrade förhållanden vilket får till följd att ett för högt belopp betalas ut kan dömas till straffrättsligt ansvar. Brottet som begås kallas bidragsbrott och kräver uppsåt vilket innebär att brottet begåtts med någon form av medvetenheten om följden.

Även grövre oaktsamhet, det vill säga slarv, är straffbelagd. Med detta menas att även den som inte medvetet lurat till sig pengar kan straffas. Detta brott, som anses som mindre allvarligt omnämns vårdslöst bidragsbrott. Om beloppet är litet eller det finns andra förmildrande omständigheter ska domstolen i dessa fall dock inte döma till ansvar.

Källa: Bidragsbrottslagen (2007:612)

Straffet för bidragsbrott är i normalfallet villkorlig dom och dagsböter. Om gärningen bedöms som ringa brottsligheter, det vill säga om den felaktigt utbetalade summan är låg eller om det finns andra omständigheter som gör att brottet bedöms som mindre allvarligt, innebär det i allmänhet att enbart böter döms ut.

Vid grov brottslighet, oftast när höga summor felaktigt betalats ut, kan man dömas till fängelse. På senare tid har flera personer dömts till långa fängelsestraff för att felaktigt ha fått assistansersättning till mycket höga belopp utbetalt.

Källa: Åklagarmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Politiker åtalad för bidragsbrott

Mer i ämnet