Bild från invigningen den 28 juni 1917. I dag är SSAB Oxelösund Sveriges enda stålverk som har en hel produktionslinje och förädlar råvaran järn till färdiga stålprodukter. Foto: SSAB

Järnverket fyller hundra år – firas hela dagen

Uppdaterad
Publicerad

För exakt 100 år sedan öppnade Oxelösunds järnverk. Då var Oxelösund ett litet lots- och fiskesamhälle. Idag är ståltillverkaren SSAB den viktigaste arbetsgivaren i kommunen.

I dag, onsdagen den 28 juni, högtidlighålls järnverkets hundraårsdag. Alla anställda på SSAB i Oxelösund bjuds på tårta och det hålls flera öppna föredrag om industrins historia på Koordinaten i Oxelösund.

Fransman köpte mark

Det var långt från självklart att det skulle byggas ett järnverk i Oxelösund. Det fanns mer som talade till Varbergs fördel. Men en fransk industriman, Charles de Wendel, ville annorlunda och såg potential i Oxelösund. På den tiden fraktades järnmalm till Oxelösund för export. Charles De Wegner ville förädla malmen i den sörmländska orten och köpte mark i det lilla samhället. På den tiden levde där bara omkring 1 200 invånare.

Den 28 juni 1917 invigdes stålverket efter en segdragen byggprocess, försenad av både världskrig och brist på arbetskraft.

– Samhället var snabbt tvunget att förändras. Det behövdes nya bostäder och ny infrastruktur. Flera hundra personer kom dit för att bygga. Stålverket har varit oerhört betydelsefullt, säger Sari Heikinen, kommunikatör på SSAB i Oxelösund.

Under sitt första år producerade masugnen 21 000 ton tackjärn. Men efter bara 39 veckor fick masugnen stänga på grund av brist på koks.

Kris på 1970-talet

Verksamheten växte och förändrades. 1955 köptes järnverket av Grängesbergsbolaget som anlade ett stort stål- och valsverk i Oxelösund. Hela staden växte. Befolkningen ökade från 6 000 till 13 000 mellan åren 1957-1961.

Men järnverket har också drabbats av flera nedskärningar. Bland annat var den globala oljekrisen på 1970-talet en stor prövning för hela stålbranschen. 

– Det var en väldigt allvarlig kris. Många av de krisande stålbolagen som fanns kvar i Sverige gick ihop. Det var då SSAB bildades och staten fick gå in med pengar eftersom man ville ha kvar stålindustrin i Sverige.

Oljekrisen drabbade varvsindustrin, som på den tiden var järnverkets viktigaste uppdragsgivare.

– Att varven försvann innebar en lång resa för SSAB att utveckla produktionen till vad vi är idag, en stor och global aktör, säger Sari Heikinen.

På SSAB i Oxelösund produceras numera stål som bland annat används i lyftkranar, skopor och lastbilsflak.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.