Jimmy Petterson har smugit i skogen i många timmar för att hitta ”sina” GPS-försedda älgar som lever i den sörmländska naturen. Han har också vägt älgkalvarna.

Växande oro för älgarnas hälsa

Uppdaterad
Publicerad

Älgkalvar i Sörmland väger mindre än i andra delar av Sverige när de har överlevt sommaren. Forskare undrar om de får tillräckligt med mat och inför årets älgjakt hoppas man att de kraftigaste älgkalvarna ska sparas – för att förstärka stammen.

I Sörmland finns 25 GPS-märkta älgar som lever fritt i naturen. De har halsband med en sändare på sig så att forskarna kan följa dem och spåra upp dem. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Jägareförbundet som drog igång 2009, och redan då fanns växande farhågor för älgarnas hull och hälsa. Och det har inte blivit bättre. Många älgar i länet får kämpa för att hitta tillräckligt med mat. De väger uppemot 20 procent mindre än i andra delar av Sverige.  

– Får de en dålig start och inte får den vikt de ska ha så har de väldigt svårt att ta igen det. De klarar sig inte lika bra, helt enkelt, säger Jimmy Pettersson, inventerare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som studerar älgarna.

Hälften av älgkorna kalvade

Jimmy Petterson är en van älgspårare. Han har smugit i skogen i många timmar för att hitta ”sina” GPS-försedda älgar som lever i den sörmländska naturen. Han har också vägt och fotograferat älgkornas kalvar. Hans undersökningar visar att älgkalvarna i Sörmland väger som andra svenska älgkalvar när de föds, men under deras första sommar ökar de inte i vikt som det är tänkt. Förra årets torra sommar verkar dessutom ha satt sina spår. Bara hälften av de GPS-märkta älgkorna kalvade i år.

– Skulle man vilja rekommendera jägarna något till hösten så är det att om ni ser stora kalvar – så spara dem. Låt de gå in i populationen och försök att ta de som har sämre utveckling. Jag tycker att vi behöver tänka så mera, säger Jimmy Pettersson, som själv är en hängiven jägare.

Ökat betestryck

Älgjakten inleds den andra helgen i oktober i Sörmland. Varje år fälls totalt omkring 1300 älgar i länet. Men eftersom det finns flera andra typer av klövvilt i landskapet så fälls exempelvis fler kronhjortar än älgar i länet sedan 2011, enligt länsstyrelsen. Inom vissa områden i Sörmland är betestrycket extra högt. Viltet tränger dessutom ihop sig på ganska begränsade ytor i Sörmland vilket kan innebära stora skador på bland annat tallskog. Detta oroar flera skogsägare och enligt LRF i Sörmland är skador på skogen orsakade av vilda djur ett ökande problem.

Forskningsprojektet går vidare

Nu ska forskarna gå vidare med sin viltforskning i länet. Nästa steg är att involvera andra klövdjur i studien för att bättre förstå hur djuren påverkar varandra och under vilken tid på året de påverkar varandra.

– Där behöver vi verkligen mera kunskaper, så det känns väldigt meningsfullt att forskningen går vidare, säger Jimmy Pettersson.

Men om även andra djurslag ska få GPS-halsband är däremot inte lika säkert.

– Sändarna är så pass dyra, så det är inte säkert. Men det finns andra sätt att studera djuren på. Det viktigaste är att vi får en bättre förståelse för hur de vilda djurstammarna påverkar varandra och vad vi kan göra för att förhindra att djuren ska behöva ha för ont om mat, säger Jimmy Pettersson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Älgjakten 2015

Mer i ämnet