Vi träffar kvinnan, som vi kallar för ”Kajsa”, i Sörmland men idag har hon flyttat och lever på hemlig ort och med skyddade personuppgifter.

Efter år av psykisk och fysisk misshandel lyckades hon till slut ta sig ur relationen. Men det tog lång tid, för Kajsa kände inte att hon hade något stöd från rättsväsendet.

– Jag förstår de som faller tillbaka till förövaren för att de har ingen annanstans att ta vägen och de är inte skyddade ute i samhället. Det är bättre att ha sin fiende nära, än att inte veta när han kommer runt hörnet.

”Händer ingenting efter anmälan”

Under år av misshandeln tog Kajsa flera gånger kontakt med polisen, men kände varje gång att det inte ledde någon vart.

– Det händer egentligen ingenting när du gör en anmälan och oftast vet de här männen hur de ska uttrycka sig så att det inte klassas som direkta hot. Du kan alltså säga ”jag vill skära halsen av dig” och det klassas inte som ett hot, för det är skillnad på vad du vill och vad du gör.

Blev själv anklagad

De signaler som Kajsa fick av polisen var att något allvarligt var tvunget att ske för att hennes man skulle åtalas för misshandeln.

– Polisen har kontaktat min ex-man och då ställs ord mot ord eftersom han inte erkänner. Oftast är det synd om honom och jag har till och med blivit anklagad för att ha misshandlat honom. Det enda som sker då är att du retar upp mannen för att du har kallat på polisen och då blir ju situationen ännu värre.

Höll på att dö innan något hände

För ett år sedan våldtogs Kajsa av sin man och blev nästan ihjälslagen. Först då väcktes åtal mot honom och Kajsas man dömdes.

– Han kom hem en dag och var fruktansvärt aggressiv. Han hotade mig, misshandlade mig och våldtog mig. Efter det gjorde jag en polisanmälan och då rullade hela cirkusen igång.

”Döden skiljer oss åt”

Idag lever Kajsa och hennes barn ett liv som gömda. Och trots att hennes man har dömts så lever hon än idag med skräcken att rättsväsendet inte kan stoppa att något liknande upprepar sig igen.

– Det är många som har blivit mördade efter att de har lämnat. Många tror ju att det bara är att lämna men det är också då som man kan vara riktigt rädd. Jag brukar säga att döden kommer att skilja oss åt.